2024-05-17

Så var vattenkraftens FoU-dagar 2024

Samhällsekonomiska analyser i miljöanpassning av vattenkraften, morfologiska åtgärder som förbättrar älvars fysiska form och struktur, samt ökad flexibilitet i vattenkraftanläggningar. Det var några av ämnena som diskuterades på årets FoU-dagar i Umeå.

Den 23 till 24 april samlades experter, forskare och branschaktörer i Umeå på den årliga konferensen som organiseras av SVC – Svenskt centrum för hållbar vattenkraft. Tillsammans adresserades branschspecifika utmaningar, aktuella forskningsfrågor och åhörarna fick även ta del av resultat från några av centrets pågående projekt.

Digitala tekniker som främjar hållbar vattenkraft

En av konferensens sessioner fokuserade på användningen av digitala teknologier för att förbättra beslutsunderlag för åtgärder inom vattenkraften – allt från olika flödesregimers påverkan på ekologin till att få förståelse för när en reparationsåtgärd bör sättas in genom tillståndsövervakning. I ett av inslagen gav SVC-doktoranden Frida Niemi, från Luleå tekniska universitet, åhörarna en pedagogisk genomgång hur den digitala tvilling av en älvsträcka som hon arbetar med ska koppla ihop hydraulisk modellering med habitatmodeller.

Lars-Johan Sandström presenterade resultat från sitt doktorandprojekt där han utvecklar verktyg och metoder för att identifiera beteendeförändringar hos individuella vattenkraftaggregat. Beteendeförändringarna kan i sin tur peka på behov av underhållsinsatser samt ge en ledtråd till hur förändrade driftförhållanden med ökad reglering påverkar aggregatets livslängd.

Molbaserat kraftverk ökar effektiviteten

Andreas Frid från Statkraft gav en presentation om Smartplant Hydro som är just ett molnbaserat kraftverk.

– Smartplant Hydro är en modern plattform som möjliggör för vår personal att styra och övervaka vattenkraftverk på ett enklare sätt. Det ökar effektiviteten, minskar behovet av resor och ökar personalsäkerheten, säger Andreas Frid.

Morfologiska åtgärder och socioekonomiska analyser breddar perspektiven

Morfologiska åtgärder som främjar biologisk mångfald syftar till att förändra eller förbättra vattendragets fysiska form och struktur för att gynna olika arter och ekosystem. Det kan till exempel handla om att skapa lekområden för fisk, att återställa översvämningsområden eller naturliga flödesmönster.

Genom att förbättra eller återställa älvmiljön kan biologisk mångfald främjas eftersom växter, djur och mikroorganismer som är beroende av älven för sin överlevnad gynnas.

Resultatet av riktade åtgärder skulle kunna återställa ekosystemtjänster och öka älvens motståndskraft mot störningar och förändringar. För att läsa mer om detta, ta del av presentationer från Roland Jansson och Birgitta Malm-Renöfält från Umeå universitet.

– Marcus Martinsson gav en uppskattad presentation som stack ut ur programmet. Jag tror att vi alla fick en bra och grundläggande förståelse för hur de samhällsekonomiska analyserna kan användas för avvägningar i arbetet med miljöanpassning av svensk vattenkraft.

Detta sa Emma Hagner, centrumledare på Energiforsk, om Marcus Martinsson från Luleå tekniska universitets presentation om socioekonomiska analyser för att balansera energiproduktion och miljöhänsyn. Han gav exempel på socioekonomiska kostnader från de svenska vattendragen Mörrum och Ljungan. Ladda ned hans presentation för att ta del av dessa.

– Marcus projekt finansieras av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten men vi har precis tagit in ett liknande projekt i centret med Jesper Stage från Luleå tekniska universitet som projektledare, säger Emma Hagner.

Det nya projektet heter Economic valuation of benefits from environmental improvements: investigating threshold and interaction effects. Information om projektet kommer att laddas upp på Svenskt centrum för hållbar vattenkrafts hemsida inom kort.

Strategier för ökad flexibilitet och optimerade reservoarer

De föränderliga energibehoven ökar kraven på vattenkraftens anpassningsförmåga. Genom att öka flexibiliteten i vattenkraftsanläggningarna kan de bättre hantera variationer i tillgängligt vattenflöde och efterfrågan på el. Detta kan uppnås genom att förbättra anläggningarnas förmåga att snabbt anpassa sin produktion, exempelvis genom att bygga ut stationen med ytterligare ett aggregat eller genom att öka möjligheterna till att lagra vatten så att det kan användas när det behövs som mest i systemet.

Strategier för att optimera reservoarer och öka flexibiliteten presenterades av Urban Lundin från Uppsala universitet, Jan Laue från Luleå tekniska universitet, Danilo Laban från Fortum/Uppsala universitet och Susanne Öhrvall från Skellefteå kraft.

Ta del av alla talares presentationer

Allas presentationer finns tillgängliga här.

Nyheter