2021-03-12

Ålen räddas av krafttag

Det europeiska beståndet av ål är allvarligt hotat. I drygt 10 år har forskningsprogrammet Krafttag Ål arbetat med att ta fram åtgärder och ny kunskap för att bevara ålen.

De medverkande företagen i Krafttag Ål genomför årligen åtgärder för att rädda ålen. Lekvandrande ålar fångas, transporteras förbi kraftverken och släpps sedan nedströms det kraftverk som ligger längst nedströms i det aktuella vattendraget.  Under 2021 är målet att minst 15 000 blankålar ska sättas ut.

Rödlistad art
Ålen i Europa har varit akut hotad och rödlistad hos Artdatabanken sen 2005. Arten är hotad till följd av miljögifter och  att ålen blivit av med uppväxtområden i sötvatten. Ett annat problem är att ålarna inte tar sig igenom vattenkraftverken.  För att vända den negativa utvecklingen förordar EU:s ålförordning åtgärder som minskat fiske, minskad dödlighet i kraftverk och utsättning av importerade ålyngel. Det var 2012 som ett tiotal stora vattenkraftföretag och myndigheten Fiskeriverket, numera Havs- och vattenmyndigheten, gick samman för att försöka rädda ålen.

Ökad kunskap
Förutom att sätta ut ålar har programmet tagit fram kunskap om till exempel skonsam drift, fiskvägar och ålens vandring. Projekten har ökat kunskapen om hur tekniska lösningar i kraftverk kan förbättra ålens passage nedströms. Genom att undersöka ålars beteende och studera hur deras vandringsväg ser ut in mot kraftverket har olika lösningar för hur ålarna ska kunna ta sig igenom kraftverken, utan att komma till skada hittats/tagits fram. 

Det finns flera exempel på att åtgärderna, som företagen inom Krafttag ål har genomfört, har burit frukt. Under flera år har Statkrafts kraftverk i Laholm arbetat med att samla in ålyngel för vidare transport till Lagan.

–Vi ser nu resultat av vårt arbete. Sedan ett par år ser vi att ålbeståndet ökar. Under 2019 samlade vi in mer än 260 kg ålyngel, vilket motsvarar cirka 260 000 glasålar. Det kan jämföras med siffror från 2009, då samlade in 29 kg.

Så går det till
De små ålarna simmar upp under en ränna i kraftverket och sedan hamnar de i en ålyngeluppsamlare. Därefter transporteras de med bil i frigolitlådor med andningshål till olika sjöar där de släpps ut och får växa till sig. Sedan är förhoppningen att de ska starta sin vandring till Sargassohavet.

Tekniska verken i Linköping köper in ålar från England som de sedan sätter ut bland annat i Motala ström. Jakob Bergengren på Tekniska verken:

–Vi sätter totalt ut mer än 120 000 ålyngel varje år i våra vattendrag med vattenkraftverk, utifrån våra vattendomar. Men det är mycket som återstår att ta reda på vad som händer från yngel till lekmogen blankål som är på väg till Sargassohavet.

Ålgaller
Johan Tielman på Uniper Sydkraft Hydropower har suttit med i Krafttag Ål sedan starten. Företaget var tidiga med att sätta in ett ålgaller som gör att ålen kan passera genom vattenkraftverket utan att komma till skada:

–2008 satte vi in ett ålgaller i Ätrafors. Det var det första av sitt slag i landet. Gallret har fungerat väldigt bra och har blivit en modell för åtgärder i andra anläggningar. Krafttag Ål har lett till ett otroligt bra samarbete både inom branschen och med myndigheter. Vi har hjälpts åt med att hitta anpassade lösningar för många företag.

Den nationella planen
Med start 2022 ska all vattenkraft i Sverige omprövas enligt en nationell plan för moderna miljövillkor som beslutats av riksdagen.

–Det är viktigt att det finns en samsyn kring hur ålen ska hanteras i kommande samverkansprocesser eftersom ålförvaltningen har ett nationellt perspektiv medan omprövningarna ska göras per kraftverk, säger Johan Tielman. Vi har lärt oss mycket inom Krafttag ål och den kunskapen kommer vara värdefull i den regionala samverkan.

 Programmet Krafttag ål

Nyheter