Studien fokuserar på hösten 2021 som i många avseenden var extrem. Men även under ett mer normalt år så hade det spelat stor roll med ytterligare elproduktion i södra Sverige.
– Vi simulerade elsystemet som det såg ut i höstas, och sedan lade vi till antingen 1,8 GW kärnkraft eller 3,5 GW havsbaserad vindkraft i södra Sverige för att se vilken påverkan det skulle haft på elpriserna, säger Markus Wråke, VD på Energiforsk.
Nuvarande begränsningar i överföringskapacitet till andra länder gör att tillkommande el till stor del stannar i Sverige och därför har stor påverkan på priserna här.
– Att priseffekten av mer produktion tycks så stor överraskade mig lite. Men det är hypotetiska fall vi tittat på och som är värdefulla bara om de hjälper oss att fatta beslut om framtiden. Studien ger en indikation på vad som skulle kunna hända om vi fick in mer elproduktion i södra Sverige, men visar inte om det hade varit lönsamt att investera i just de exempel vi använt. Den kritiska frågan, som vi bara börjat svara på, är ”Vad gör vi nu?”, påpekar Markus Wråke.
Analysen bygger vidare på arbetet inom Nordic Clean Energy Scenarios, som visar vägar till ett klimatneutralt Norden, och är en del av hela Energiforsks projektportfölj kring energisystemets utveckling och dess koppling till klimatfrågan.
– På kort sikt innebär mer produktion lägre priser, men vi vet också att det kommer vara lättare att nå koldioxidfritt Europa med ett sammankopplat elsystem, och då minskar betydelsen av enskilda kraftverk. Den här studien väcker många frågor och visar att svåra avvägningar och beslut ligger framför Sverige. Energiforsk kommer fortsätta ta fram kunskap för att underlätta dessa beslut, avslutar Markus Wråke.