Sverige – Nybyggnation, energiöverenskommelse och stängningar

Sverige – Nybyggnation, energiöverenskommelse och stängningar

Forsmark 3.

2010-talet var ett händelserikt och politiskt turbulent årtionde som inleddes med att riksdagen i Sverige tillät nybyggnation av reaktorer. I mars 2011 inträffade olyckan i Fukushima som ledde till ökade säkerhetskrav efter stresstester. Effektskatten höjdes 2015 men redan året efter kom beskedet att skatten skulle avskaffas genom energiöverenskommelsen, som även införde ett mål om 100 % förnybar elproduktion till 2040. Då hade låga elpriser och den höga effektskatten redan lett till avvecklingsbeslut för fyra reaktorer.

2020-02-05

Det politiska målet var under flera årtionden att avveckla kärnkraften (det tidigare slutdatumet 2010 slopades -97). Runt millennieskiftet hade den ständigt stundande avvecklingen, i kombination med det så kallade ”tankeförbudet”, fått stor påverkan på ambitionsnivån och det förebyggande underhållet inom svensk kärnkraft. Under 2000-talet förändrades detta och investeringsviljan ökade. Bland annat sökte man i Ringhals tillstånd för effekthöjning av samtliga reaktorer och i Forsmark byttes turbiner på samtliga block ut.

Efter vändningen inom politiken 2006 ökade investeringsviljan i svensk kärnkraft och samma år fick reaktorerna i Ringhals klartecken för den effekthöjning som man begärt tillstånd för. År 2009 inleddes ett mycket omfattande investeringsprogram för underhåll och moderniseringar av de svenska reaktorerna. Flera stora projekt både inleds och genomförs under en kort period för att höja säkerhet och tillgänglighet vid samtliga anläggningar (bland annat projekten TWICE, SP2/RPS, ROTEX, BUSTER, FOSH, PLEX och PULS). Samtidigt genomförs effekthöjningar och digitaliseringsarbeten. Investeringskostnaden för de projekt och åtgärder som utfördes mellan 2006 och 2014 uppgår till knappt 60 miljarder kronor.

De omfattande projekten med tillhörande svårigheter ledde dock till förlängda revisionsavställningar och perioder med låg tillgänglighet, framförallt under vintern 09/10 men även under vintern 10/11. Vintern -09 var mycket kall, med temperaturer tio grader under den normala medeltemperaturen, vilket ledde detta till stora protester mot höga elpriser. Kärnkraften återhämtade sig dock under 10-talet och ökade successivt tillgängligheten allteftersom fler investeringar slutfördes.

Vändningen under mitten av 2000-talet fullbordades genom riksdagens beslut den 17 juni 2010 som gjorde det tillåtet att bygga nya reaktorer. Beslutet innebar att den avvecklingspolitik som blev resultatet av folkomröstningen 1980 definitivt var överspelad. Tillstånd för nya reaktorer villkorades dock med att nybyggnation endast får ske på befintliga platser och för att ersätta en reaktor som varit i drift efter 31 maj 2005. Antalet reaktorer i kommersiell drift begränsades därigenom till tio.

Vattenfall förbereder för nya reaktorer

Vattenfall meddelade under 2011 att man inlett ett arbete med att undersöka förutsättningarna för att ersätta befintliga reaktorer med nya. År 2012 skickade man även in en ansökan till SSM om att ersätta befintliga reaktorer. Ansökningsavgiften var 100 miljoner kronor. En grupp med ungefär 40 personer jobbade i projektet som utvärderade ett antal olika reaktoralternativ.

Runt Ringhals finns ett stort område som är avsatt som riksintresse för elproduktion och Vattenfall köpte upp fastigheter samt tecknade avtal med ytterligare markägare om att lösa in deras mark. För att kunna hantera ansökan och för att kunna ta fram föreskrifter för ny kärnkraft började  Strålsäkerhetsmyndigheten rekrytera för att utöka personalstyrkan med drygt 50 personer. Vattenfall skulle komplettera sin ansökan när de nya föreskrifterna fastställts. Detta skulle enligt planen ske ”tidigast under slutet av 2014”.

Efter riksdagsvalet 2014 avbröts Vattenfalls satsning på ny kärnkraft efter den energiuppgörelse som ingåtts mellan två partier för att bilda regering. De som arbetade inom projektet hos Vattenfall fick nya arbetsuppgifter och hos SSM fick 16 personer, genom erbjudande om pensionslösningar, sluta som del av omställningen. Idag är Vattenfalls nybyggnadsprojekt lagt på is.  Även den planerade, ytterligare effekthöjningen av Forsmark 3 stoppades år 2014.

Energiöverenskommelsen 2016

Samtidigt som investeringar för 60 miljarder hade genomförts mellan 2006 och 20014 hade kärnkraftsägarna samtidigt betalat in cirka 35 miljarder i effektskatt. När det 2014 aviserades att skatten skulle höjas med 17 procent året därpå ledde det, i kombination med låga elpriser, till en mycket pressad ekonomisk kalkyl framöver. Den 14 oktober 2015 meddelade Eon om beslutet att stänga två reaktorer i Oskarshamn i förtid, ett beslut som minoritetsägaren Fortum motsatte sig. Oskarshamn 2 startades aldrig från pågående revisionsavställning och Oskarshamn 1 stängdes 2017. Dagen efter meddelade Vattenfall att Ringhals 1 och 2 skulle stänga i slutet av 2020 respektive 2019. Den här gången motsatte sig Eon, nu istället som minoritetsägare, beslutet.

Under 2016 nåddes en energiöverenskommelse mellan flera riksdagspartier. Överenskommelsen fastställde att effektskatten skulle fasas ut under två år samtidigt som även fastighetsskatten för vattenkraftverk sänktes, åtgärder som kompenserades genom en motsvarande höjning av energiskatten på el. Energiöverenskommelsen medförde även andra åtgärder, bland annat ett mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Energiöverenskommelsen var omdebatterad av flera anledningar och med kärnkraften som vattendelare lämnade två partier i december 2019 överenskommelsen.

Flera produktionsrekord

Fastän kärnkraften led av en del tillgänglighetsproblem under 2010-talet återhämtade den sig starkt under slutet och satte flera produktionsrekord. Forsmark satte produktionsrekord 2014 och för Ringhals och Oskarshamn 3 noterades nytt produktionsrekord 2018. Under 2018 var kärnkraften det största kraftslaget i Sverige och producerade 66 TWh, motsvarande 42 procent av den totala elproduktionen. Oskarshamn avslutade årtiondet särskilt starkt och 2019 blev ett nytt rekordår då man producerade nästan 11 miljarder kilowattimmar, 11 TWh.