Sydkorea – kärnkraftsmotstånd skapar svårigheter

Sydkorea – kärnkraftsmotstånd skapar svårigheter

Shin Kori 5 och 6.

Sydkoreas regering försöker begränsa användningen av kärnkraft. Det leder till problem. Eldningen av fossil gas ökar kraftigt, skog skövlas för att ge plats för solpaneler och elförsörjningen hotas. De ekonomiska konsekvenserna börjar bli synliga och förtroendet för Sydkorea som exportör av reaktorer skadas.

Det är nu ett drygt år sedan Sydkorea bytte fot i fråga om kärnkraften (Sydkorea stoppar kärnkraft och bygger ut eldningen av fossil gas (2017-06-21)). Landet arbetade under årtionden mycket medvetet för att bygga upp förmågan att bygga egna reaktorer med målet att förse den framväxande industrin och befolkningen med energi utan att för den sakens skull göra sig allt för beroende av importerade fossila bränslen. Men när Moon Jae-in förra året valdes till president meddelades att man kommer att avveckla reaktorerna och de fyra nya reaktorer som då var under planering stoppas. Korea kommer istället att kraftigt öka sin användning av fossil gas. På längre sikt ser man framför sig att sol och vindkraft ska få större betydelse. Båda de energislagen är marginella idag. Sol och vind har visserligen växt med nära femtio procent i Sydkorea det senaste årtiondet, men står trots det bara för några få procent av Sydkoreas elförsörjning.

Den utbyggnad av solenergin som skett har också lett till problem. Man har skövlat skog på branta sluttningar för att röja mark för panelerna. När träden försvunnit har man drabbats av jordskred som svept med sig solcellsanläggningarna. Förlusten av skogen har också negativa klimateffekter som gör det mycket svårt att ur ett klimatperspektiv räkna hem solcellsinvesteringarna.

På årsbasis står kärnkraften för knappt trettio procent av Sydkoreas elförsörjning. Vattenkraften står för mindre än en halv procent, sol och vind är något större och står tillsammans för drygt tre procent. Både elproduktionen och Sydkoreas övriga energianvändning domineras av fossila bränslen. Som andel av primärenergin utgör de fossila bränslena 85 %. I Finland och Sverige är motsvarande siffror drygt hälften respektive drygt en tredjedel. Medan de nordiska länderna får mycket utsläppsfri el både från sin vattenkraft, kärnkraft och även i ökande utsträckning från sin vindkraft, så kommer i Sydkorea i princip all koldioxidfri energi från kärnkraften.

I presidentens ursprungliga plan ingick även att avbryta uppförandet av Shin Kori 5-6. För att avgöra om de två reaktorerna skulle byggas färdigt tillsatte man en panel bestående av 471 slumpmässigt utvalda medborgare. Panelen ansåg med knappt 60 % av rösterna att bygget skulle fortsätta. Däremot ställde sig 53 % av panelens medlemmar bakom att andelen kärnkraft i Sydkorea ska minska. Bygget av Shin-Kori 5 & 6 låg på is från juli till slutet av oktober förra året, men återupptogs genast efter att panelen gett klartecken. Se även Sydkorea återupptar bygget av Shin-Kori 5 & 6 (2017-11-10).

Ökat behov av kärnkraften under rekordvarm sommar

Sommarens kraftiga värmebölja drabbade även Sydkorea. Elbehovet steg kraftigt och nådde som mest 88 GW, vilket var nytt rekord. Det här ledde till att man tvingades korta ner de pågående underhållsavställningarna vid reaktorerna Hanul-2 och Hanbit-3. Samtidigt senarelade man avställningarna av Hanul-1 och Hanbit-1. Den totala installerade effekten i de 24 sydkoreanska reaktorerna är drygt 22 GW, det vill säga en fjärdedel av rekordbehovet.

Kännbara ekonomiska konsekvenser

Den koreanska regeringen har uttalat att den energipolitik man för kommer att leda till 11 % högre elkostnader för koreanerna till 2030. Den slutsatsen har kritiserats från olika håll. Bland annat anser man att regeringen har en orealistisk syn på den framtida energiefterfrågan.

Koreas statliga kraftbolag Kepco förlorar stora pengar på den förda politiken. Första halvåret i år uppgick förlusten till 815 miljarder won (6,6 miljarder kronor). Det ska jämföras med en vinst för motsvarande period 2017 om 2300 miljarder won (18,7 miljarder kronor). Orsaken till det försämrade resultatet är att produktionen i kärnkraften har minskat till följd av den förda politiken. När kärnkraften inte levererar tvingas Kepco att köpa el från privata fossilgaskraftverk. Då produktionskostnaden i gaskraften är betydligt högre än i kärnkraften ökar Kepcos kostnader för den upphandlade elproduktionen. Samtidigt är elpriset till slutkunderna reglerat vilket gör att det uppstår förluster hos Kepco.

Wolsong 1 stängs i förtid på oklara grunder

Korea Hydro and Nuclear Power (KHNP) som driver de sydkoreanska reaktorerna beslutade vid ett extrainsatt styrelsemöte den 15:e juni att stänga sin äldsta reaktor Wolsong 1 tidigt under 2019. Reaktorn skulle egentligen ha drivits till 2022. KHNP investerade under 00-talet 700 miljarder won (knappt sex miljarder kronor) i reaktorn för att möjliggöra drift åren 2012 till 2022. Beslutet att stänga reaktorn anses vara en direkt följd av regeringens energipolitik.

Mötet beslutade också att avbryta planeringen av två nya reaktorer, Cheonji 1 & 2, som skulle ha blivit de första två av den nya modellen APR 1400+ med högre effekt (1500 MW) än de APR 1400 (1400 MW) som idag är den mest moderna koreanska reaktorn.

Några omständigheter kring styrelsemötet är uppseendeväckande. Mötet verkar ha sammankallats i stor brådska trots att det ur KHNP:s perspektiv inte fanns något som gjorde att beslutet om att stänga Wolsong 1 brådskade. Styrelsemötet annonserades med bara en dags framförhållning. När det hölls på fredagen den 15:e juni var det bara fem dagar kvar till lokalvalen den 20:e juni som slutade i en stor framgång för presidentens parti.

Den officiella förklaringen till att Wolsong 1 stänger är att reaktorn uppvisat en låg tillgänglighet de senaste åren. Tillgängligheten kan dock förklaras av att man haft långa planerade underhållsavställningar och att Wolsong drabbades av en kraftig jordbävning 2016 som föranledde en ordentlig genomgång av reaktorn för att säkerställa att den inte skadats.

Cho Sung-Jin, som är professor i energisystem, var den enda av styrelsens ledamöter som gick emot beslutet att stänga reaktorn. Han har uttalat sig mycket kritiskt kring beslutet och han har också efter beslutet valt att lämna KHNP:s styrelse. Cho menar att argumenten för att stänga reaktorn inte håller. Dessutom menar han att stängningen kommer att förvärra det ekonomiska läget för KHNP som också visar stora förluster. Cho menar vidare att stängningen försvårar för Sydkorea att erbjuda Nordkorea el i utbyte mot nedrustning vilket har diskuterats. Slutligen anser han att regeringens agerande skadar Sydkorea som exportör av reaktorer och kärnkraftsteknik, en position som man med stor möda under många år lyckats arbeta sig upp till.

Starkt stöd för kärnkraften i Sydkorea såväl som i Sverige

En opinionsundersökning från i augusti i år visar att drygt 70 % av koreanerna är positiva till kärnkraften, bara en fjärdedel beskriver sig som kärnkraftsmotståndare. På en fråga om kärnkraftens framtida roll ansåg 69 % att kärnkraften skulle öka eller behållas på samma nivå som idag. Endast 29 % vill minska kärnkraftsanvändandet. Regeringens politik att avbryta utbyggnaden av kärnkraften och att stänga de befintliga reaktorerna stöds av 45 % av de svarande, medan drygt 50 %, motsätter sig regeringens politik.

De här siffrorna liknar mycket opinionen i Sverige. I Novus senaste mätning från i november 2017 säger 70 % av de tillfrågade svenskarna att man vill bygga ut eller bibehålla kärnkraften. Tjugo procent av svenskarna vill avveckla kärnkraften genom politiska beslut. Även SOM-institutets senaste mätning visar att kärnkraften stöds av 70 % av svenskarna. Där säger 44 % att man vill använda dagens reaktorer tills de tjänat ut, 17 % vill ersätta dagens reaktorer och 9 % vill bygga fler reaktorer i framtiden. Fjorton procent uppger i SOM-undersökningen att de vill avveckla kärnkraften snarast.