Stora forskningsmedel inom kärnteknik delas ut

Stora forskningsmedel inom kärnteknik delas ut

I dagarna har Vetenskapsrådet meddelat vilka projekt inom det kärntekniska området som tilldelats medel för åren 2019-2022. Totalt får Chalmers, KTH och Uppsala Universitet dela på 29,8 miljoner kronor. Samtidigt har både Stiftelsen för Strategisk Forskning och Svenskt Kärntekniskt Centrum utlysningar ute om fleråriga anslag.

Det närmaste halvåret sammanfaller utlysningar av en stor del av de forskningsmedel som delas ut inom det kärntekniska området.

Mest pengar från Vetenskapsrådet till Chalmers

Vetenskapsrådet har precis meddelat vilka projekt som får medel. Utlysningen gällde ”ny kärnteknik för fjärde generationens kärnkraft”. Pengarna är avsedda att säkra svensk kompetens inom området och ska bland annat användas till att ge svenska forskare tillträde till de internationella forskningsprogrammen som finns inom området. Bidragen från Vetenskapsrådet är uppdelade på projektbidrag, etableringsbidrag och bidrag till postdoc-placeringar utomlands. Mest pengar går till Chalmers där tre projekt delar på 14,4 miljoner kronor över fyra år. Alla tre projekten rör centrala delar i forskningen kring snabbreaktorer och upparbetning. Ett syftar till att utveckla beräkningsmetoderna för snabbreaktorsystem, ett handlar om att lösa återstående frågor kring upparbetning av nitridbränslen från avancerade reaktorer och det sista ska titta närmare på reaktorkemin i bly och bly-vismutkylda reaktorer och på betydelsen reaktorkemin har för reaktorsäkerheten.

Uppsala Universitet får pengar för två projekt. I det ena projektet ska man närmare studera fissionsutbytet i framtidens reaktorer, det vill säga vilken fördelning av klyvningsprodukter vi kan förvänta oss uppstår i fissionsreaktionerna i reaktorn. Det i sin tur har betydelse för allt från hur bränslet beter sig under drift, för strålskyddsfrågor och för den kemiska upparbetningen av bränslet. Uppsala får också pengar för att utveckla kärnämneskontrollen vid den underkritiska transmutationsreaktorn Myrrha som är på väg att byggas i Belgien. Den reaktorn är skräddarsydd för att förstöra långlivade ämnen i det använda bränslet från konventionella reaktorer. Uppsala får totalt 5,6 miljoner kronor.

Kungliga Tekniska högskolan, KTH, får medel för att studera magnetism och kemiskt oordning i de material som behövs för att konstruera snabbreaktorer. Neutronerna i de här reaktorerna har mycket högre energi än i konventionella reaktorer vilket gör att materialen reaktorn är byggd av utsätts för en mer ogästvänlig miljö än vad som är fallet i vattenkylda reaktorer. Det finns fortfarande mycket kvar att göra för att hitta riktigt bra material för de här tillämpningarna. Ett annat KTH-projekt syftar till att utveckla metoder att verifiera sammansättningen av använt kärnbränsle genom att studera tiden mellan utsändning av neutron- och gammastrålning från bränslet. De två KTH-projekten tilldelas totalt 9,8 miljoner kronor över de fyra åren.

Stiftelsen strategisk forskning delar ut 40-60 miljoner

Stiftelsen strategisk forskning, SSF, riktar med utgångspunkt i FN:s globala hållbarhetsmål för 2030 en utlysning om 40-60 miljoner kronor till forskning som kan utveckla ny kärnkraft och bidra till mål nummer sju om en hållbar energianvändning. (Se Kärnkraft i vår omvärld 2019-08-27). SSF meddelar sitt beslut under våren med sikte på projektstart efter sommaren.

SSF:s vd Lars Hultman deltog i en paneldebatt vid Strålsäkerhetsmyndighetens Nationella Strålsäkerhetsdagar den 6 november. Han beskrev då mycket tydligt hur SSF:s satsning handlar om att begränsa klimatförändringarna genom att utveckla ny kärnkraft. Det kan handla om generation IV-system, men det kan också handla om små modulära reaktorer eller teknik som behövs för att kärnkraften ska kunna göra klimatnytta. Han beskrev det också som ”ett globalt självmål” att en del länder är på väg att avveckla sin kärnkraft i det läge vi befinner oss i.

Svenskt Kärntekniskt Centrum delar också ut nya pengar

Kärnkraftsindustrin delar ut egna pengar vid sidan av de statliga forskningsmedlen genom Svenskt Kärntekniskt Centrum, SKC. Under den gångna treårsperioden har de tre kärnkraftverken och Westinghouse varit medlemmar. Vid årsskiftet går även Strålsäkerhetsmyndigheten med i SKC. Det nya avtalet som träder i kraft den första januari omfattar 52 miljoner kronor på fyra år. Pengarna används huvudsakligen till att stötta forskning inom kärnteknik vid Chalmers, KTH och Uppsala. En del pengar har också genom åren använts för att stötta grundutbildningen, till exempel genom lärartjänster eller bidrag till dyra laborationer vid utländska forskningsreaktorer.

SKC har en första utlysning ute och kommer under vintern att utlysa det mesta av den resterande fyraåriga budgeten.

Strålsäkerhetsmyndigheten är störst

Den i särklass största forskningsfinansiären inom det kärntekniska området i Sverige är Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, med runt 80 miljoner kronor om året. Men där de övriga finansiärernas medel är ganska specifikt riktade mot kärnkraftsrelaterade forskningsfrågor så spänner SSM:s forskningsprogram över ett bredare område där även strålningsvetenskaperna får stor plats.

Energiforsk kompletterar

Energiforsks program inom kärnkraftsområdet är i jämförelse med de övriga finansiärernas mer tillämpat. Inom Energiforsks program ligger fokus på att lösa konkreta utmaningar som kärnkraftverken behöver hantera. Verksamheten utgör också en viktig mötesplats där resultat och erfarenheter kommuniceras och diskuteras.