USA satsar på nästa generation kärnkraft

USA satsar på nästa generation kärnkraft

Konceptuell bild av PRISM. 

Trump-administrationen har viljan, men har haft svårt att stötta den amerikanska kärnkraftsindustrin. Men nu försöker administrationen vitalisera kärnkraftsbranschen genom en storsatsning på innovativ kärnteknik och nya reaktorkoncept. En lag antogs under förra året som syftar till att driva fram ny kärnteknik och nu kommer konkreta förslag på åtgärder.

Kärnkraften i USA har alltsedan skiffergasrevolutionen fört en mycket utmanande tillvaro. Den billiga fossila naturgasen har det senaste decenniet pressat ner elpriserna och därmed drabbat lönsamheten inom kärnkraften. Trump-administrationen har sagt sig vilja stödja och utveckla den amerikanska kärnkraften, men har stött på patrull då det visat sig att mycket av makten över elproduktionen ligger på delstatsnivå. På federal nivå har det inte funnits så många verktyg att ta till för att komma kärnkraften till undsättning. När det gäller ny kärnkraft har man från federal nivå kunnat ge lånegarantier, vilket man gjort till bygget av de två reaktorerna i Vogtle.

Vissa delstater har agerat för att värna kärnkraften. Ett exempel är de så kallade Zero Emission Credits som tillämpas i New Jersey, New York och Illinois. Genom detta stöd ges kärnkraften en summa motsvarande skillnaden mellan den fossila energins beräknade samhällskostnad per energienhet och kärnkraftens produktionskostnad. På så vis ges kärnkraften ersättning för den samhällsnytta som den gör, utöver den el som produceras, genom att inte orsaka skador som de fossila alternativen skulle ha gjort. Andra delstater, till exempel Kalifornien, har samtidigt stängt eller planerar att stänga reaktorer.

Ett sätt för Trump-administrationen att stötta kärnkraften har istället blivit genom forskning och utveckling.

Forskning kring innovativa reaktorer

I slutet av februari meddelade det amerikanska energidepartementet att man avser att satsa på att bygga en materialforskningsreaktor för att främja utvecklingen av avancerad kärnteknik. En anledning som lyfts fram är att man vill utveckla den inhemska forskningsförmågan inom detta område för att inte bli beroende av utländska anläggningar i till exempel Kina och Ryssland. Det är inte svårt att utläsa att amerikanarna är rädda att hamna på efterkälken inom det kärntekniska forskningsfältet.

Man har valt att satsa på en natriumkyld så kallad snabbreaktor som man hoppas ska kunna tas i drift redan 2026. I USA har man inte haft någon natriumreaktor i drift sedan 90-talet, medan länder som Kina, Indien och Ryssland är drivande i utvecklingen. Det är också en uttalad ambition från amerikanskt håll att åter bli drivande i utvecklingen av avancerade reaktorer och att återuppta den roll man en gång i tiden hade.

Konceptet benämns Versatile Test Reactor (VTR) och med den här reaktorn anser man sig få ett verktyg för att utveckla bränslen och material för ett brett spektrum av nya reaktortyper. Den valda reaktortypen är en så kallad PRISM-reaktor från GE Hitachi. PRISM (Power Reactor Innovative Small Modular) är en utveckling av EBR-II som var en natriumkyld reaktor som drevs vid Argonne National Laboratory fram till 1994. Designen från GE Hitachi har passerat ett första konceptuellt licensieringssteg hos den amerikanska strålsäkerhetsmyndigheten.

Projektet utförs som en del i Nuclear Energy Innovation Capabilities Act som antogs som lag i september 2018. Syftet med lagen är att ta fram dels en testreaktor och dels ett forskningsprogram för att utveckla ny reaktorteknik.