Höga ambitioner för nya franska reaktorer

Höga ambitioner för nya franska reaktorer

Visualisering av det förslagna projektet i Jaitapur, som skulle bli världens största kärnkraftverk. 

 

Kärnkraftsjätten EdF har höga ambitioner för reaktortypen EPR och har annonserat planer för totalt 20 nya reaktorer i Indien, Storbritannien, Polen och Frankrike. Idag finns sex stycken EPR i drift samt under konstruktion.

2021-06-04

Med en termisk effekt omkring 4,3 GW och en elektrisk bruttoeffekt på omkring 1 750 MW är EPR världens kraftfullaste maskin. Reaktorn, med franskt ursprung, har tidigare gått under två engelska namn – European Pressurised Reactor och Evolutionary Power Reactor – men går idag endast under namnet EPR. På kort tid har franska Electricité de France, EdF, lagt fram förslag eller planer på 18 nya EPR och därmed finns nu skarpa förslag för totalt 20 reaktorer. Förutom ett tidigare förslag om två reaktorer vid Sizewell C i Storbritannien handlar det om projekt med sex reaktorer vardera i Frankrike, Polen och Indien. EdF deltar också som ett av sex företag som har uttryckt intresse för att lämna ett bud på en ny reaktor vid Dukovany i Tjeckien.

Franskt beslut dröjer

Sedan en tid tillbaka har det funnits planer på att bygga sex nya reaktorer i Frankrike för att kunna ersätta de dagens reaktorerna när det blir dags. De äldsta franska reaktorerna har nu varit i drift i över 40 år och EdFs planer för långtidsdrift har precis fått godkänt. Men beslutet om nya reaktorer dröjer och idag har man sagt att inget beslut kommer fattas förrän den EPR som byggs vid Flamanville 3 är i drift.

Mer än bara elektricitet vid Sizewell C

Vid Nordsjökusten i östra England, 140 km nordöst om London, ligger Sizewell A och B. Vid Sizewell A finns två koldioxidkylda och grafitmodererade magnox-reaktorer som är under avveckling sedan 2006, då de stoppades efter 40 års drift. Sizewell B består av en ensam tryckvattenreaktor, som utgör Storbritanniens nyaste reaktor samt landets hittills enda tryckvattenreaktor.

Ända sedan EdF köpte British Energy år 2009, och därmed tog över samtliga kärnkraftverk i Storbritannien, har företaget haft planer på två reaktorer vid Sizewell C. Reaktorerna vid Sizewell C skulle tillsammans med de som redan håller på att byggas vid Hinkley Point C stå för ungefär 13 procent av elektriciteten i landet. Storbritannien har idag omfattande elbrist och importerar sedan flera år el från andra länder för att möta mellan fem och åtta procent av sin elkonsumtion.

Utöver själva planen på två reaktorer vid Sizewell C har EdF även uttryckt ett intresse för demonstrationsprojekt för storskalig vätgasproduktion samt för koldioxidinfångning genom Direct Air Capture, DAC. Projektet för koldioxidinfångning, som istället för elektricitet ska använda värmeenergi, har precis vunnit 250 000 pund i stöd genom den brittiska statens tävling för pilotprojekt. Enligt projektbeskrivningen är kärnkraft ett mycket kostnadseffektivt sätt att producera värme på och genom att endast använda lite eller ingen elektricitet hoppas man på att uppnå betydligt högre effektivitet än andra DAC-projekt.

Enligt den energipolicy, kallad ”Powering our Net Zero Future”, som den brittiska regeringen lade fram i december 2020 ska Storbritannien möjliggöra investeringsbeslut i minst ett nytt stort kärnkraftverk innan mandatperiodens slut 2024. Bland annat ska detta göras genom att utvärdera nya investeringsmodeller, se även Kärnkraft i vår omvärld 2020-12-18. Sedan december pågår samtal mellan EdF och den brittiska staten. Förra sommaren lämnade EdF, efter åtta år av offentligt samråd, in sin planeringsansökan till brittiska Planning Inspectorate för granskning.

Den brittiska staten och industrin ser stor potential i nya finansieringsmekanismer för att bättre fördela risk och incitament i stora projekt och därigenom sänka kostnaderna. Ett exempel är den finansieringsmekanism, kallad Contracts for Difference (CfD), som kom till stånd genom avtal mellan EdF och den brittiska staten inför bygget av Hinkley Point C. CfD har därefter även varit ett avgörande verktyg för den storskaliga utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Storbritannien.

Bindande anbud för sex reaktorer i Indien

I april lämnade EdF ett bindande anbud för att bygga sex reaktorer av typen EPR vid Jaitapur i Maharashtra, Indien. Med en installerad elektrisk nettoeffekt på nästan 10 GW skulle anläggningen bli världens absolut största kärnkraftverk. Årsproduktionen på 75 TWh skulle motsvara ungefär hälften av den svenska elproduktionen, eller 5 procent Indiens elproduktion idag. Enligt EdF skulle anläggningen förse 70 miljoner indiska hushåll med elektricitet och skapa 2 700 permanenta jobb samt 25 000 jobb under konstruktionstiden.

Jean-Bernard Lévy, EdF:s vd, har sagt att anbudet för Jaitapur-projektet utgör ett avgörande steg framåt för EdF och för den franska kärnkraftsindustrin. Förutom EdF kommer Nuclear Power Corporation of India (NPCIL) och Framatome tillsammans med GE Steam Power ingå i projektet. Dessutom har mer än 200 indiska företag redan genomgått en prekvalificering för att delta i projektet.

Indien är idag mycket beroende av kolkraft för sin elförsörjning – nästan hälften av elektriciteten kommer från kolkraft. Landet har ungefär 7 GW kärnkraftskapacitet men har annonserat ambitiösa planer på att bygga ut kärnkraften. Bland annat kommer man hålla fast vid planen att bygga tio reaktorer av den indiska reaktortypen IPHWR-700. Det är en tungvattenkyld tryckvattenreaktor med 700 MW elektrisk effekt baserad på de kanadensiska CANDU-reaktorerna. Eftersom Indien saknar förmåga att tillverka stora komponenter som reaktortankar i landet innebär IPHWR en fördel då reaktorn är utformad med en så kallad calandria, eller rörtank, istället för en reaktortank.

Under maj berättade NPCIL att man kommer påbörja konstruktionen av ytterligare två reaktorer vid Kudankulam senare under 2021 och i september beräknas reaktorn vid Kakrapar 3 övergå i kommersiell drift. De två reaktorerna vid Kudankulam 5 och 6 kommer att bli ryska VVER-100 reaktorer. Efter att konstruktionen av två ryska VVER-reaktorer påbörjats vid kinesiska Tianwan 7 och Xudapu 3 finns idag 13 VVER-reaktorer under konstruktion. När bygget av de indiska reaktorerna påbörjas växer siffran till 15 stycken.

Full inblandning i Polen

Det polska kabinettet gav under hösten 2020 grönt ljus för landets kärnkraftsprogram. Programmets mål är att bygga 6 000 till 9 000 MW kärnkraftskapacitet baserad på redan fungerande tryckvattenreaktorer som tillhör Gen III och III+. Enligt Polens klimatminister, Michal Kurtyka, utgör beslutet en milsten i landets klimatarbete och resan mot en fossilfri elförsörjning.

EdF föreslår att Polen ska välja reaktorer av typen EPR. På en konferens berättade Vakisasai Ramany, som är utvecklingschef för nya kärnkraftsprojekt på EdF, att man för diskussioner med den polska staten och att man kan erbjuda tjänster och stöd baserat på fem pelare – teknik, upphandling, konstruktion, driftsättning samt drift av kärnkraftverket.

Förutom EdF har även amerikanska Westinghouse och Sydkoreanska KHNP uttryckt intresse för Polens kärnkraftsprojekt. Kinesiska eller ryska reaktorer är överhuvudtaget inte ett alternativ för Polen. I december tillkännagavs att Polen tecknat ett samarbetsavtal med den amerikanska banken för exportkrediter, EXIM, för att finansiera projekt med koppling till att begränsa klimatförändringar, inklusive ny kärnkraft. Se även Kärnkraft i vår omvärld 2020-12-18. Men även Westinghouse projekt för att bygga AP1000 i USA har drabbats av omfattande förseningar. Sydkoreanska KHNP har istället varit framgångsrikt i Förenade Arabemiraten där man bygger fyra APR1400. Den första reaktorn togs i drift under sommaren 2020, se även Kärnkraft i vår omvärld 2020-03-24.

Stora satsningar

Det är onekligen enorma satsningar som den franska kärnkraftsjätten lanserar – både på EPR och inom andra områden. Tidsmässigt kommer EdFs projekt samtidigt som flera stora länder genomför kraftfulla satsningar på att minska sina koldioxidutsläpp och utöka produktionen av fossilfri elektricitet. Det återstår att se om EdF uppnår den volym av beställningar som krävs för att lyckas med storskalig serietillverkning av reaktorkomponenter och därigenom sänka byggtider och kostnader. Företaget har tidigare misslyckats med att leverera flera projekt i tid och enligt budget, men idag finns en betydande erfarenhet från de redan genomförda projekten. För att kunna ta tillvara erfarenheten i nya projekt krävs dock att dessa påbörjas inom en snar framtid.