Dammsäkerhet kräver helhetssyn

Rapportens huvudförfattare, Sam Johansson och Peter Viklander på Hydroresearch har båda arbetat med dammsäkerhet i över 30 år. I projektet ”Vägledning vid mätning och utvärdering av dammars funktion” beskriver de hur viktigt det är att skapa sig en helhetsbild av dammen via kontinuerliga mätningar och långsiktig övervakning.

–  Dammars säkerhet måste ständigt vara i fokus. Jag tror att medvetenheten om hur viktig säkerheten är kring våra dammanläggningar har ökat hos många, inte bara hos vattenkraftsbolagen. Oroligheter i världen och större nedbördsmängder får även allmänheten att tänka till, säger Sam Johansson.

Tillsammans med Magnus Ljunggren på Sweco, har de utfört en sammanställning av kunskap kring dammsäkerhet utifrån främst svenska rapporter från Energiforsk, internationell forskning från CEATI:s Dam Safety Interest Group (DSIG) och ICOLD-bulletiner. Ambitionen är att öka kunskapen om vad som behöver mätas, hur mätningar ska kvalitetssäkras och analyseras för att bäst övervaka felmoder samt utföra mätutvärderingar.

En liknande sammanställning gjordes för över 15 år sedan, men mycket har hänt sedan dess menar Peter Viklander:

–  Det har skett en stor utveckling i vad man kan mäta och hur man kan analysera resultat. Idag samlar vi in så mycket mer data, så det är viktigt att vi fokuserar på att samla in rätt sorts data för att inte ”drunkna” i datamängden.

För att förstå och analysera mätresultat från dammar krävs kunskap om olika mättekniker och vad resultatet/informationen man inhämtar representerar. Vissa metoder, som tryckmätningar och klassisk geodetisk mätning av rörelser, ger punktvis information. Linjär information fås exempelvis genom optiska kablar för mätning av temperatur/rörelse, eller från inklinometrar beträffande rörelser. Vid skanning från drönare eller satellit fås information om en ytas tillstånd, exempelvis av rörelser, temperatur eller, vattenhalt. Mätningar med geofysiska metoder som resistivitet, georadar eller refraktionsseismik ger information av förändring i en volym.

Förståelse för vad som mäts, var det mäts och hur det mäts är centralt för tolkning av mätvärden, något som inte alltid framkommer i klassisk mätutvärdering där man ofta endast tolkar trender i diagram, säger Sam Johansson:

–  Man måste ha en grundläggande ingenjörsmässig förståelse för helheten, inte bara se på vad som ökar och minskar. Man måste in på djupet, beakta dammens utformning och verkande laster och gärna koppla ihop alltsammans med beräkningar/modellering. Tänk lite större, utgå inte bara från ett diagram eller enskilda mätpunkter, ta in all kunskap ifrån hela kedjan i analysen. Försök förstå hela dammens beteende!

Det är viktigt att kompetensen inom området upprätthålls, menar författarna, eller snarare ökar och inkluderar den snabba utvecklingen av instrument, automatiska mät- och datainsamlingssystem samt datadriven övervakning som sker. Man måste även tänka på var mätpunkterna ska placeras för att ge bästa möjliga kunskap om dammen, menar Sam Johansson.

–  Jag upplever att man kanske inte funderar på vad mätpunkten egentligen ger för information, eller vad den representerar? Kanske hade vi kunnat få ut mer information och kunnat upptäcka förändringar i ett tidigare skede, om den placerats ut på ett annat ställe. Det är också viktigt den som installerar instrumentering har rätt kompetens. Hela kedjan från installation till datapresentation är viktigt att ha med sig det tycker jag. För blir det fel/dålig kvalitet någonstans, så äventyrar det hela övervakningen.

Numerisk modellering/beräkning av vattentryck, rörelser, vattenströmning och läckage, kan användas för att bättre förstå dammars beteende. Genom den typen av beräkningar och sedan jämförelser med mätningar kan man bättre tolka och förstå dammars funktion.

–  Med den här rapporten vill vi introducera värdet av de här beräkningarna.  De kan också användas som komplement vid utvärdering och analys av mätdata samt vid framtagning av larmgränser/varningsnivåer, säger Peter Viklander, och avslutar med:

–  Övervakning är ett uthålligt arbete som måste prioriteras och ges tillräckliga resurser.