Elpris och lokalisering påverkar framtidens vätgasvärdekedjor och infrastruktur

– Vi har undersökt hur framtidens värdekedjor för grön vätgas kan utformas, från råvara till färdig produkt och sedan jämfört när elnät respektive vätgasledningar ger mest nytta, säger projektledare Lovisa Axelsson, RISE.  

Analysen bygger på en omfattande analys av tre representativa värdekedjor: grönt stål, elektrobränslen och bioelektrobränslen. Genom att kombinera tekno-ekonomiska beräkningar med intervjuer, frågor om markanvändning, tillstånd, resiliens och regional planering visar studien hur energiinfrastrukturen bör ses ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.   

Elnät eller vätgasledning?   

Resultaten visar att både elnät och vätgasledningar kan fungera väl, men att deras fördelar varierar beroende på lokala förutsättningar, till exempel nätkapacitet, tillgång på mark och möjligheten att använda restprodukter som värme och syre.  

Elpriset styr hela kalkylen  

Resultatet visar också att ingen av infrastrukturlösningarna generellt är bättre än den andra. Infrastrukturens kostnader utgör en mindre del av slutproduktens totala produktionskostnad, för exempelvis grönt stål eller elektrobränslen.   

I stället är elpriset den avgörande faktorn för den totala kostnaden, eftersom elektrolysbaserad vätgasproduktionen till stor del styrs av elprisnivån. Lokala möjligheter att använda restvärme eller syre kan förändra kalkylen, men möjligheterna för det varierar mellan olika platser och industrier.   

Praktiska hinder sätter ofta tempot  

Rapporten visar också att arbetet med att bygga ny infrastruktur påverkas av flera praktiska och samhällsekonomiska omständigheter. Elnät kan ibland möta motstånd på grund av hur elkraftledningar påverkar landskap och mark, medan vätgasledningar väcker frågor om säkerhet och krav på nya regelverk. Båda typerna av infrastruktur behöver omfattande tillstånd och måste samordnas med andra markanvändningsintressen, särskilt i områden där flera industrisatsningar planeras.   

– Flera av de vi intervjuat betonar att en tidig och öppen dialog med kommuner, markägare och andra berörda parter både underlättar processen och skapar större förståelse, säger Bezawit Tsegai, Sweco.  

Kombination av el- och vätgasinfrastruktur ger störst nytta  

Även om studien inte visar på en universallösning pekar resultaten på att Sverige behöver både el- och vätgasinfrastruktur vid en stor efterfrågan på vätgas. De två systemen kompletterar varandra och ger störst nytta när de planeras tillsammans.    

I praktiken avgörs tempot i energiomställningen ofta av faktorer som elpris, tillgång till nätkapacitet och mark och möjligheten att utnyttja restprodukter lokalt, eftersom dessa förutsättningar påverkar när projekten blir ekonomiskt möjliga att genomföra. Rapporten visar därmed att utvecklingen inte enbart handlar om teknik, utan mycket om planering och samordning. Slutsatsen är att el- och vätgasinfrastruktur i många fall ger störst systemnytta när de planeras tillsammans