Havsbaserad vindkraft hade sänkt Skånes elpris med 9 procent

– Mer elproduktion ger generellt lägre priser, oavsett kraftslag, och även relativt litet tillskott kan sänka priserna. Den här rapporten visar storleksordningen på hur Skånes elpriser hade påverkats av ökad elproduktion, säger Energiforsks projektledare Mikael Karlsson.

Rapporten besvarar den hypotetiska frågan: Hur hade elpriset i elområde fyra sett ut om mer vindkraft eller solkraft hade funnits på plats under 2024 och 2025?

Sex utbyggnadsscenarier för ny vindkraft och solel i elområde fyra analyseras. Resultaten avser det lastviktade elpriset, alltså ett medelpris där timmar med hög förbrukning väger tyngre, eftersom det speglar vad elanvändarna faktiskt betalar. Det lastviktade elpriset i elområde fyra var 60 öre per kWh 2024 och 72 öre per kWh 2025.

Resultaten är:

• En havsbaserad vindpark i Kriegers Flaks storlek (cirka 650 MW och 2TWh per år) hade sänkt priset med 2,2 öre per kWh 2024 respektive 2,6 öre 2025, motsvarande knappt 4 procent båda åren.

• Två sådana vindparker (1 300 MW och 4 TWh per år) hade sänkt priset med 5,6 respektive 6,8 öre per kWh, drygt 9 procent.

• Repowering av Skånes landbaserade vindkraft, där äldre vindkraftverk ersätts med nya, större och effektivare turbiner, (cirka 650-700 MW och 1,7 TWh per år) hade sänkt priset med 1,3 respektive 2,2 öre per kWh 2025, motsvarande 2–3 procent.

• Havsvind och landvind i kombination (650 MW havsvind och 650-700 MW landvind och totalt 4 TWh per år) hade sänkt priset med 4,7 respektive 5,8 öre per kWh, motsvarande 8 procent.

• Ny solkraft (1 GW och 1 TWh per år) hade sänkt priset med 0,3 respektive 0,2 öre per kWh, motsvarande knappt 1 procent.

• Ny solkraft (2GW och 2 TWh/år) hade sänkt priset med 1,0 respektive 0,7 öre per kWh.

– Den här analysen visar att mer lokal elproduktion kan göra verklig skillnad för elpriserna i södra Sverige. Resultaten pekar på att ökad vindkraft i Skåne inte bara kan bidra till lägre elkostnader för hushåll och företag, utan också skapa bättre förutsättningar för investeringar, elektrifiering och tillväxt i regionen. För att stärka försörjningstryggheten och elsystemets robusthet på längre sikt behövs samtidigt mer planerbar produktion, utbyggda elnät och fortsatta investeringar i energisystemet, säger Jens Sörvik, chef för grön omställning och friluftsliv inom regional utveckling i Region Skåne.

För en eluppvärmd villa med en förbrukning på 20 000 kWh per år motsvarar det större havsvindscenariot cirka 1 400–1 700 kronor i lägre kostnader per år.

Att havsvinden ger störst utslag beror på dess produktionsmönster.

– Havsvind har fler fullasttimmar än landvind, alltså mer elproduktion per installerad effekt. Den levererar el under en större del av året, inklusive kalla och mörka vinterdygn när efterfrågan är hög och priserna som högst, säger Mikael Karlsson.

Solkraften har motsatt egenskap: den producerar mitt på dagen under sommarhalvåret, när priset i genomsnitt låg kring 20 öre per kWh. Där är effekten stor – två gigawatt solkraft sänker priset under sommardagarnas mitt med 5,1 öre per kWh 2024, drygt en fjärdedel av prisnivån – men avtrycket på det lastviktade årsmedelpriset blir litet.

Rapporten är en analys av hur elpriset hade sett ut under åren 2024 och 2025 om mer väderberoende kraft funnits på plats, det är inte en prognos för hur marknaden utvecklas på längre sikt.

Prispåverkan är koncentrerad till ett begränsat antal timmar och främst då den väderberoende kraften själv producerar mycket, vilket också förklarar varför produktionens egen konkurrenskraft försämras med ökande utbud. Vindkraftens värdefaktor hade legat på cirka 74–84 procent medan solkraftens föll till cirka 54–60 procent till följd av en starkare kannibaliseringseffekt.

Ett ökat utbud i elområde fyra tas i första hand upp av exporten till kontinenten och sänker priset främst genom att exportutrymmet oftare fylls helt, så att priskopplingen mot kontinenten bryts fler timmar. I andra hand minskar behovet av import från elområde tre. Tillskottet av ny produktion minskar alltså inte möjligheten till import: överföringskapaciteten är oförändrad och kan utnyttjas fullt ut när den lokala produktionen är låg.