Liten prispåverkan av produktionsstöd – men utformningen kan slå hårt mot statskassan

– Stöd i form av traditionella CFD-kontrakt, med ersättning per producerad kWh, kan bli problematiska vid låga och negativa priser eftersom kostnaden för skattebetalarna då kan bli högre än nödvändigt, säger Anders Kofoed-Wiuff, senior forskare på energikonsultföretaget EA Energy Analyses.

Hur kan olika typer av stöd eller subventioner till elproduktion påverka framtida elpriser och elproduktion i norra Europa, med särskilt fokus på Sverige? Det analyserar en rapport från Energiforsks program Nepp.

Bland slutsatserna kan nämnas:

• Subventioner ändrar inte den totala produktionsmixen i någon större utsträckning, utan främst vilken produktionsteknik med låga produktionskostnader som ligger på marginalen.

• Koldioxidutsläppen påverkas mycket begränsat, eftersom omfördelningen sker mellan fossilfria tekniker.

• Subventioner ger liten påverkan på priserna, det handlar 2–3 öre per kWh lägre priser.

• Elprissänkningen uppstår främst under perioder med låg efterfrågan och hög produktion. Övriga timmar är priseffekterna små.

– Den främsta förklaringen till att elpriserna påverkas relativt lite är dels Sveriges vattenkraft, dels sannolikt att en betydande del av den framtida elanvändningen förväntas vara flexibel, särskilt elproduktion för till exempel vätgasproduktion, säger Anders Kofoed-Wiuff som står bakom rapporten.

Antalet timmar med negativa elpriser i Europa mer än fördubblas mellan 2025 och 2040, enligt rapporten. I Sverige är utvecklingen mer blandad: I SE1 och SE2 minskar antalet timmar med negativa priser medan de ökar något i SE3 och SE4.

För elproducenter innebär stöden något lägre så kallade capture-rate-priser – det genomsnittliga pris de faktiskt får för sin el. Totalt rör det sig om 3–6 procents lägre intäkter. I Sverige handlar det om:

• 1–2 öre mindre per kWh för vind- och solkraft.

• 2–3 öre mindre per kWh för kärnkraft.

• 1 öre mindre per kWh för vattenkraft.

Rapporten lyfter fram vikten av hur stöd till elproduktion utformas. Den viktigaste rekommendationen är att kombinera stöd till elproduktion med åtgärder som:

• undviker stödformer som helt kopplar bort producenter från marknadens prissignaler

• ökar efterfrågeflexibiliteten, till exempel genom industriprocesser och vätgas

• stärker balanseringsförmågan, exempelvis genom vattenkraft och lagring.

– Det är viktigt både för att undvika snedvridna prissignaler och för att hålla kostnaderna för skattebetalare så låga som möjligt. Ett flexibelt elsystem är det bästa skyddet mot kraftiga prisstörningar, säger Anders Kofoed-Wiuff.

Om elproducenter får stöd men inte anpassar sin produktion efter elpriset hamnar mer av ansvaret på andra delar av systemet – som andra kraftverk, elförbindelser till utlandet eller batterier. I värsta fall kan det leda till att el tvingas stängas av i nödsituationer.

– Det gör systemet dyrare och svårare att styra, inte för att resurser saknas, utan för att en stor del av elproduktionen inte reagerar på prissignaler, säger Anders Kofoed-Wiuff.

Ett alternativ till traditionella CFD-kontrakt är att frikoppla stödet från faktisk produktion, till exempel genom kapacitets- eller finansiella mekanismer.