Nya sanningar för hur svenska elpriser sätts

”De förändringar som skett på elmarknaden gör att man måste tänka på ett nytt sätt om vad som bestämmer elpriset. En del av den etablerade synen är att marknadspriset på el reflekterar den rörliga kostnaden i det ’marginella’ kraftslaget, det vill säga det kraftslag som måste tas i bruk för att tillgodose efterfrågan. En annan del är att elprisets kortsiktiga variationer beror på variationer i efterfrågan på el. Dessa ’sanningar’ gäller inte längre”, skriver rapportförfattaren Lars Bergman.

Rapporten ”Varför är elpriserna (ibland) så höga?” beskriver hur den svenska elproduktionen under drygt två decennier efter 1980-talets slut dominerades av vattenkraft och kärnkraft. Samtidigt var integration med andra länders elmarknader låg, vilket gjorde att elpriserna bestämdes av utbud och efterfrågan på den svenska elmarknaden. Det gav internationellt låga elpriser och i stort sett utan kortsiktiga variationer.

”Men elpriserna kommer inte att utvecklas som de gjorde under 1980- och 1990-talen. Den väderberoende vind- och solkraftens intåg och integrationen med andra länders elmarknader har skapat nya förutsättningar för prisbildningen på elmarknaden”, enligt rapporten.

Dagens elpriser styrs enligt rapporten av två faktorer:

• att utbudet av el varierar kraftigt med väderförhållandena

• den ”relevanta” elmarknadens geografiska utsträckning, beroende på nätbegränsningar, varierar mellan ett enskilt svenskt elområde och en stor europeisk marknad.

Det innebär att svenska hushåll och företag måste förhålla sig till kortsiktigt varierande elpriser framöver är. Till detta kommer att dessa variationer troligen sker kring en stigande trend, enligt rapporten.

Lars Bergman skriver att det inte längre finns någon uppenbar koppling mellan priset på el och kostnaden att producera el. Det är alltså inte den långsiktiga marginalkostnaden för att producera el som bestämmer elpriset, utan det är elpriset som avgör vilka anläggningar som kan täcka sina långsiktiga marginalkostnader.

Den som ska investera i ny elproduktion måste därför bilda sig en uppfattning om medelvärdet av elprisets framtida nivåer.

Lars Bergman menar att den svenska elmarknaden har fungerat väl efter elmarknadsreformen på 1990-talet:

”Den fundamentala uppgiften för en marknad är att säkerställa att utbud är lika med efterfrågan, det vill säga att det finns ett marknadspris till vilket en säljare kan sälja sin produkt och en köpare kan köpa denna produkt. Från denna synpunkt har den svenska elmarknaden fungerat väl. Priserna har varierat en hel del, men det har alltid funnits ett marknadspris som gjort att utbud varit lika med efterfrågan.”

Men han lyfter också att på en välfungerande elmarknad skulle elprisskillnaden mellan norra och södra Sverige leda till både investeringar i elproduktion i söder och till mer elnät för att transportera el från norr till söder. Men med undantag för den planerade utbyggnaden av transmissionsnätets nord-sydliga kapacitet har det inte skett.

”Ytligt sett innebär detta att elmarknaden inte fungerar tillräckligt väl när det gäller att styra lokaliseringen av ny elproduktion. En alternativ och sannolikt mer korrekt tolkning är att de starka prissignalerna inte varit tillräckligt starka för att övervinna de institutionella hinder för ökad elproduktion som finns i södra Sverige”, skriver Lars Bergman.

EU:s uttalade mål är att de nationella elmarknaderna ska fortsätta integreras, vilket innebär att svenska elpriser kommer påverkas alltmer av den väderberoende produktion som byggs i Sverige och i andra länder.

”Det betyder att hushåll och företag måste ta ställning till om och i så fall hur man ska gardera sig mot elprisets volatilitet”, skriver Lars Bergman.

Han menar att det finns två sätt för hushåll och företag att hantera detta. Det ena är att man ökar sin kortsiktiga flexibilitet i elanvändningen, till exempel genom att man investerar i batterier eller liknande. Det andra är att man tecknar någon form av fastprisavtal.

”Det vill säga att man betalar en annan part för att ta över elprisrisken. Det är en metod som många redan utnyttjar. Men om elpriserna blir alltmer volatila med stora skillnader mellan toppar och bottnar så kommer fastprisavtalen troligen att bli allt dyrare”, skriver Lars Bergman.