Nytt projekt undersöker hur betongstolpar åldras i svenskt klimat

I det svenska elnätet finns ett stort antal betongstolpar installerade, både i lokal-, region- och stamnät. När dessa stolpar installerades lovades livslängder på över 100 år, men erfarenheter kring hur dessa stolptyper åldras är få.

– Idag saknas kunskap om hur betongstolpar åldras i en svensk kontext. Faktorer som klimat och luftföroreningar som är specifika för Sverige är inte tidigare undersökt, jämfört med övriga världen där betongstolpar är betydligt vanligare.

Det säger Susanne Stjernfeldt, programansvarig för Energiforsks program Underhåll av elnät, inom vilket projektet bedrivs.

Målen för projektet är dels att öka kunskapsläget kring hur betongstolpar åldras i svensk miljö och klimat, dels att leverera en uppskattning av återstående livslängd för ett stickprov om 10 stolpar som varit i drift i 30 år.

Förhoppningen är att kunna dra mer generella slutsatser kring betongstolpars förväntade återstående livslängd och att ge nätbolagen stöd i form av input till beslut om underhåll eller reinvesteringar för det befintliga beståndet av betongstolpar i Sverige.

– Den allra största vinsten med det här projektet är att vi kan bli mer resurseffektiva. Nätbolagen kan få bättre underlag för att avgöra hur länge betongstolparna faktiskt håller. Det innebär att man kan undvika att byta ut dem i förtid och på så sätt använda resurserna smartare, säger Tommie Lindquist på Rise Elkraftsystem, som är projektledare.

Den aktuella linjen som Vattenfall ska rasera, byggdes av Viskans Kraft för 30 år sedan, som ett FoU-projekt där man sökte alternativa stolpar till impregnerat naturvuxet trä.

Projektledare är Tommie Lindquist, Rise Elkraftsystem och testerna på stolparna utförs av Alberto Leon, Rise Infrastruktur och betongbyggnad. Övrigt projektteam består av Pernilla Owe och Driton Mehmeti på Vattenfall Eldistribution.