Risk för felinvesteringar i AI

Kasper Persson analyserar AI:s växande roll i energisektorn och fokuserar särskilt på vilka forskningsinsatser och kompetenser som kommer att behövas när energisystemet blir allt mer kommer att styras av AI.

– Det handlar om att förstå vad som händer när artificiell intelligens integreras mer och mer i det svenska energisystemet. Framför allt undersöker jag vilka behov av forskning som finns inom området för att hjälpa Energiforsk att göra välgrundade satsningar, säger Kasper Persson.

Minskad risk för felinvesteringar

Bakgrunden till examensarbetet är den snabba AI-utvecklingen, där begreppet AI ofta används brett utan att alltid vara tydligt definierat.

– Det pratas väldigt mycket om AI just nu, men långt ifrån alla är överens om vad det faktiskt innebär i praktiken. Det skapar en risk att organisationer fattar förhastade beslut, satsar på fel lösningar och i värsta fall använder både ekonomiska resurser och naturresurser ineffektivt.

Målet med examensarbetet är därför att skapa ett bättre kunskapsunderlag för framtida beslut om forskning, utveckling och investeringar inom energisektorn.

Intervjuer med experter från hela branschen

Studien består av två delar: en litteraturstudie och en intervjustudie. Litteraturstudien analyserar aktuell forskning om AI-lösningar inom energisektorn – vilka tillämpningar som finns, vilka resultat som uppnåtts och hur lösningarna har validerats.

Tyngdpunkten ligger dock på intervjuerna. Totalt har 18 personer från energibranschen intervjuats, med erfarenheter från områden som fjärrvärmeoptimering, flexibilitetstjänster och solcellslösningar.

– Jag ville förstå hur de arbetar idag, vilka frågor de brottas med och vilka behov de ser framåt. Intervjuerna har gett en bred bild av både möjligheter och utmaningar.

Kompetensfrågan står i centrum

Under arbetets gång har fokus alltmer kommit att handla om kompetensförsörjning. En central fråga är vilken kompetens som kommer att krävas i framtidens energisystem – och hur branschen ska säkerställa att den finns på plats.

– Det har utvecklats till en ganska tydligt kompetensfokuserad analys. Vi står inför ett energisystem som förändras i grunden, inte bara genom omställningen till fossilfrihet utan också genom att allt fler beslut fattas med hjälp av system som bygger på AI.

Även om utvecklingen ännu inte är fullt genomförd syns effekterna redan idag, menar Kasper Persson.

– Det som är mest slående är hur stora effekter de här systemen redan har, trots att vi fortfarande befinner oss tidigt i omställningen.

Behov av kunskapslyft i både bransch och akademi

Examensarbetet genomförs inom civilingenjörsutbildningen i ekosystemteknik vid Lunds universitet, med specialisering mot energisystem. Arbetet påbörjades i januari och omfattar 20 veckors heltidsstudier. Enligt Kasper Persson har AI hittills fått relativt begränsad uppmärksamhet inom just den här utbildningen, trots att frågorna blir alltmer centrala.

– Det finns ett tydligt behov av ett kompetenslyft. En del behöver ske genom fortbildning av personer som redan arbetar i sektorn, men akademin behöver också bidra genom att integrera de här frågorna tydligare i utbildningarna.

Examensarbetet kommer att publiceras som en offentlig handling via lärosätet under juni. Förhoppningen är att studien ska bidra till en mer strategisk och kunskapsbaserad utveckling av AI inom energisektorn.

– Det här är ett område där utvecklingen går väldigt snabbt. Just därför behövs genomtänkta analyser, så att branschen satsar rätt från början, avslutar Kasper Persson.