Stort intresse för rapport om testdamm i Älvkarleby

– Vi ville ta reda på hur man kan hitta skador och deras omfattning. Nu vet vi mycket mer än innan. Det finns stort intresse för den här rapporten i branschen, säger rapportförfattaren Johan Lagerlund, geoteknisk specialist på Vattenfall R&D.

En forskargrupp byggde testdammen vid Vattenfalls forskningslaboratorium i Älvkarleby 2019. Det var en fyllningsdamm, som till skillnad från betongdammar är byggd med olika jordmaterial som exempelvis moränjord.

– Vi byggde den 20x15 meter och 4 meter hög, som en riktig fyllningsdamm med traditionella material. Den var så nära en verklig damm man kan komma, men om skalan spelade roll för våra resultat har vi ännu inte till fullo utrett, säger Johan Lagerlund.

Efter knappt fem års drift demonterades dammen och resultatet dokumenterades noggrant. Andreas Larsson, ansvarig för Energiforsks program Dammsäkerhet, poängterar vilken stor kunskapskälla dammen i Älvkarleby varit.

– Mängder med experiment och forskning, både nationellt och internationellt, har gjorts med utgångspunkt från den här testdammen de senaste åren. Nu är den internationellt beryktad, det är häftigt! I rapporten avslöjar författarna dammens inre hemligheter och har mycket noggrant dokumenterat dess inre struktur, inklusive och ett par överraskande avvikelser, säger Andreas Larsson.

Vad var syftet med att skapa den här testanläggningen, vilken kunskap ville ni få och i vilket syfte?

– Syftet med projektet var att identifiera möjligheter att hitta defekter i fyllningsdammar, alltså områden som med tid ändrar karaktär och släpper igenom mer vatten än från början. Vi ville även lära oss hur snabbare höjningar och sänkningar av reservoaren påverkar dammkroppen samt bättre förstå hur vi kan borra och injektera i moränen om reparationsbehov uppstår, säger Johan Lagerlund.

– Det är viktigt att kunna åtgärda sådana svagheter som bildas. Nu har vi haft ett antal geofysiska mätmetoder inbyggda i dammen för att ta reda på hur man kan hitta skador, var de finns och deras omfattning, säger Johan Lagerlund.

Ni skapade medvetet defekter när ni byggde dammen, kan du ge exempel på det?

– En typ av skada vi byggde in är en horisontell zon i den tätande moränjorden som släppte igenom betydligt mer vatten än den borde. Den typen av defekt kan uppstå på grund av inre erosion och det vill man för det första förhindra och för det andra åtgärda innan det gått för långt.

När dammen demonterades upptäcktes betydligt mer skador än förväntat efter knappt fem års drift. Det handlade bland annat om flera fall av inre erosion, inklusive tecken på rörelser och nya, oväntade läckagevägar.

Vilka rekommendationer vill du lämna baserat på rapporten?

– Raka svar i dagsläget är svårt att ge på grund av att projektet har varit så pass omfattande. Men om jag får föregå våra slutsatser så handlar det nog mycket om vilken potential olika övervakningsmetoder har, hur deras kombinerade resultat kan hjälpa oss att indikera dammens svagheter samt hur man ska tänka när man bygger en damm, vilket vi inte gör särskilt ofta. Mer aktuellt i Sverige är nog om vi ska höja befintliga dammar. Kan man bara lägga en ny morän ovanpå den ursprungliga när man ska höja sin damm? Det svaret är inte så enkelt och något jag funderar mycket på.

Hur viktig är den här rapportens resultat?

– Den är ytterst relevant för dammägarna. Det som hände i testdammen händer sannolikt även i riktiga dammar så det kan vara bra att känna till signalerna som skadorna ger upphov till och hur de kan hittas med våra använda undersökningsmetoder. De skador som uppstod är forskningsresultat som vi måste försöka förklara varför det blev så. Men den här rapporten innehåller bara resultat från själva rivningen, inga analyser av ”varför”. De tillkommer de närmaste åren.

Arbetet med testdammen har hittills lett till 30–40 vetenskapliga publikationer. Nu arbetar flera av de inblandade forskarna med att sammanställa en syntesrapport inom Svenskt centrum för hållbar vattenkraft, SVC.

– Där ska vi få konkluderande slutsatser, och det ska vara färdigt till slutet av året.