Vindkraften bidrar allt mer till spänningsstabilisering

Väderberoende elproduktion som sol- och vindkraft har ökat både i Norden och hela Europa, och bedöms komma att utgöra en allt större andel av elproduktionen. I takt med det ökar också krav på att den tillkommande elproduktionen ska bidra med stabiliserande nyttor. Samtidigt öppnas även möjligheter för nya potentiella marknader.

Kraftslag som vattenkraft och kärnkraft har tydliga förmågor att bidra till ett driftsäkert och stabilt elsystem. Men med en väl utformad styrning kan även vindkraftparker och annan omriktaransluten produktion också bidra till alla olika aspekter av kraftsystemstabilitet, enligt rapporten Vindkraftens bidrag till spänningsstabilitet.

Tidiga generationer av vindkraftsparker hade inte spänningsstabiliserande förmågor, men en allt striktare kravbild tillsammans med teknisk utveckling har lett till ett helt annat läge. I dag kan vindkraftparker stötta spänningsstabiliteten både via konsumtion, genom att generera reaktiv effekt och via spänningsreglering. I framtiden bedöms vindkraften kunna bidra i ännu större utsträckning.

Däremot utgör andra förmågor som berör spänningsstabilitet, som felströmsinmatning, en utmaning för vindkraften. I vissa fall behövs en tydligare kravbild, i andra fall tekniska lösningar.

Kravbilden förväntas dock uppdateras i närtid. Både den europeiska RfG-förordningen och den svenska föreskriften EIFS 2018:2 har uppdaterade versioner ute på remiss, där skärpta uppdateringar förväntas.

Rapporten ger en förenklad beskrivning av kraftsystemet ur ett spännings- och reaktiv effekt-perspektiv. Den innehåller också en sammanställning av de regler och krav som i dag påverkar vindkraften samt en genomgång av vindkraftens tekniska förmågor.

Projektet har genomförts av Monica Lexholm och Oliver Lindblom på Sweco Energy och är finansierat av Svensk Vindenergi.

Fakta

Läs hela rapporten Vindkraftens bidrag till spänningsstabilitet.