Avbördningsanordningar i kallt klimat

Vid många dammanläggningar i Sverige förutsetts tillgänglig avbördningskapacitet dygnet runt, året runt. Ur ett dammsäkerhetsperspektiv är det viktigt att befintliga avbördningsanordningar finns tillgängliga och inte fryser fast, att avbördningskapaciteten inte påverkas av till exempel ispåväxt samt att avbördningssystemet har tillräcklig uthållighet och kan avbörda under längre tid.  

Här beskrivs dammsäkerhetsaspekter förknippade med avbördning i kallt klimat samt ger funktionsbeskrivningar och drifterfarenheter av i Sverige vanligt förekommande system för isfrihållning och uppvärmning av utskovsluckor.

Vinterspill är absolut ingen omöjlighet men det är arbetskrävande, speciellt om det är långvarigt. Det mest arbetskrävande momentet är att hantera ispåväxt på grund av vattendimma.

För isfrihållning, även kallat vakhållning, bedöms mekaniska system vara att föredra på grund av bättre driftsäkerhet och arbetsmiljö samt lägre driftkostnader i jämförelse med strålvärmare. Vid vissa anläggningar fungerar mekaniska system dock inte tillfredsställande och då återstår i princip endast strålvärmare som alternativ för att säkerställa att utskovsluckor inte utsätts för islast.

För falsvärme bedöms cirkulerande glykol vara att föredra. Värmekabel kan vara ett alternativ, främst för mindre utskov. Luftfalsvärme kan vara lämpligt för situationer då ingjutna delar behöver bilas upp för att åtgärda fel på annat system.

För att kunna hantera situationer då fel uppstår är tillgång till reservdelar och möjlighet att komplettera system som ska säkerställa avbördningsanordningarnas tillgänglighet viktiga aspekter som behöver planeras och förberedas i förväg.