- Rapport
- Vattenkraft
Fysiska avledare för uppsamling av blankål vid vattenkraftverk

Erfarenheterna från fysiska avledare i drift i Sverige i dag är överlag positiva och det saknas tydliga belägg för att fingrindarnas påverkan på drift och produktion är ett resultat av kraftverkets storlek. Samtidigt visar utredningen om uppskalning av tekniken till kraftverk i Motala ström och Göta älv, att anläggningarnas platsspecifika egenskaper spelar stor roll för genomförbarheten. Tekniken bedöms som applicerbar på Älvås kraftverk i Motala ström, medan de stora riskerna och kostnaderna förknippade med ett sådant projekt vid Vargöns kraftverk i Göta älv blottlägger en kunskapsbrist. Innan en fingrind byggs vid något stort kraftverk med hög dammsäkerhetsklass bör kunskapsläget förbättras för att inte riskera stora oväntade kostnader eller säkerhetsrisker.
Rapporter och publikationer
Här listas rapporter och resultatblad från programmet.
- Rapport
Krafttag ål 2015-2017 2018-504
I denna rapport redogörs resultat från både åtgärder och utvecklingsprojekt under programperioden 2015-2017.
|2018:504Sara Sandberg, Energiforsk (Red.)
- Rapport
Hydro Power and Eel 2018-505
The programme Krafttag ål consisted of two parts; protective measures and research and development. The programme was carried out through the cooperation of several hydro power companies and the Swedish Agency for Marine and Water.
|2018:505Sara Sandberg (Editor)
- Rapport
Utvärdering av sonar som varningssystem för nedströms ålvandring 2017-460
Här har tre typer av sonarkameror utvärderats som tänkbar teknik för att detektera nedströms utvandrande blankålar. Tekniken skulle ge en förvarning om vandrande ålar och medföra en möjlighet att i realtid ställa om kraftverken till så kallad skonsam drift.
|2017:460Henrik Jeuthe, Arne Fjälling
- Rapport
Låglutande galler och betydelsen av spaltvidd för ålpassage
Projektet har experimentellt testat hur spaltvidden för låglutande galler påverkar den avledande funktionen för ål, de hydrauliska egenskaperna och omfattningen av drivgodsproblematik. Hypotesen var att låglutande galler har en både fysisk och beteendemässig avledande funktion, vilket innebär att ål som fysiskt kan passera gallret väljer att inte göra det, utan i stället visar en preferens för flyktöppningarna.
|Daniel Nyqvist och Olle Calles, Karlstads universitet samt David Aldvén, Vattenfall AB