- Rapport
- Vattenkraft
Krafttag ål 2011-2014 slutrapport
Två typer av åtgärder har genomförts inom programmet. Lekvandrande ålar har fångats, transporterats förbi kraftverken och släppts nedströms det nedersta kraftverket. Åtgärden har genomförts i Göta älv, Lagan, Motala ström och Mörrumsån. Importerade ålyngel har satts ut i Västerhavet som en kompensatorisk åtgärd. Åtta forsknings- och utvecklingsprojekt har bedrivits, varav flera innehöll fältstudier. Projekten har höjt kunskapsläget vad gäller överlevnaden för ål vid passage av kraftverk samt visat på möjligheter och utmaningar med tekniska lösningar för nedströmspassage. Ett nytt modellverktyg som beräknar överlevnad för ålpassage vid vattenkraftverk finns tillgängligt.
Rapporter och publikationer
Här listas rapporter och resultatblad från programmet.
- Rapport
Krafttag ål 2015-2017 2018-504
I denna rapport redogörs resultat från både åtgärder och utvecklingsprojekt under programperioden 2015-2017.
|2018:504Sara Sandberg, Energiforsk (Red.)
- Rapport
Hydro Power and Eel 2018-505
The programme Krafttag ål consisted of two parts; protective measures and research and development. The programme was carried out through the cooperation of several hydro power companies and the Swedish Agency for Marine and Water.
|2018:505Sara Sandberg (Editor)
- Rapport
Utvärdering av sonar som varningssystem för nedströms ålvandring 2017-460
Här har tre typer av sonarkameror utvärderats som tänkbar teknik för att detektera nedströms utvandrande blankålar. Tekniken skulle ge en förvarning om vandrande ålar och medföra en möjlighet att i realtid ställa om kraftverken till så kallad skonsam drift.
|2017:460Henrik Jeuthe, Arne Fjälling
- Rapport
Låglutande galler och betydelsen av spaltvidd för ålpassage
Projektet har experimentellt testat hur spaltvidden för låglutande galler påverkar den avledande funktionen för ål, de hydrauliska egenskaperna och omfattningen av drivgodsproblematik. Hypotesen var att låglutande galler har en både fysisk och beteendemässig avledande funktion, vilket innebär att ål som fysiskt kan passera gallret väljer att inte göra det, utan i stället visar en preferens för flyktöppningarna.
|Daniel Nyqvist och Olle Calles, Karlstads universitet samt David Aldvén, Vattenfall AB