Kylvattenvärme från kärnkraft i fjärrvärmesystem - etapp 2 Systemstudie

De scenarier som har studerats är två alternativ där kärnkraftverket kan leverera maximalt 1 000 MW värme eller 1 500 MW värme. Dessa alternativ har sedan jämförts med ett business as usual- (BAU)alternativ som representerar fjärrvärmeproduktionen i Stockholm utan kärnvärme.

Kostnaderna för total produktion, inklusive reserver, jämförs i de olika alternativen. Intäkterna från värmeförsäljningen efter distributionen inkluderas inte då dessa förutsätts var lika i alla alternativ. Våra slutsatser från projektet är att det inte är lönsamt att utnyttja kylvattnet från ett nytt kärnkraftverk i Forsmark till fjärrvärmesystemen i Stockholm eller Uppsala.

Resultatet beror på att investeringen är mycket stor och värdet av förlorad el i kärnkraftverket och transmissionsledningen är betydande. Dessutom är även värmeproduktionen i BAU-alternativet baserad sig på relativt billig avfallsförbränning och biokraftvärme.

Ur ett miljömässigt perspektiv finns det både fördelar och nackdelar med kärnvärme. Vid en summering av samtliga miljökonsekvenser från utsläpp ger kärnvärme-alternativen betydande möjligheter att minska miljöpåverkan jämfört med BAU-alternativet.