Långtidsuppföljning av grusväg stabiliserad med bioflygaska

År 2009 uppgraderades en skogsbilväg med bioflygaska. Syftet var att undersöka om bioflygaska, utan andra tillsatser av bindemedel, kan användas för att stabilisera grusvägar. Resultatet visade att asksträckorna hade ett utläckage av salter till att börja med, men att läckaget var det samma från vägsträckor med aska som från referenssträckorna efter två år. Asksträckorna hade högre bärighet framför allt under tjällossningsperioderna.

Här redovisas resultaten av en uppföljande studie av samma grusväg, Sörkrångevägen. Målet har varit att undersöka vägens tekniska och miljömässiga egenskaper drygt fem år efter att den uppgraderades. Avsikten har också varit att göra en långtidsprognos för vägens tekniska egenskaper och att bedöma hur det askstabiliserade materialet kan tas om hand efter att vägen har tjänat ut.

Det visar sig att askstabiliseringen har en fortsatt positiv effekt på vägens bärighet. Det är också möjligt att återanvända materialet vid en restaurering av vägen. Initialt sker en liten påverkan genom utlakning av salt men en långvarig negativ miljöpåverkan har inte observerats efter askstabiliseringen av skogsbilvägen i Sörkrånge.