Till innehållet
English
Till startsidan
  • Rapport
  • Värme och kyla

Lättfyllnadsmaterial kring fjärrvärme- och fjärrkylaledningar

| 2021:818 | Jan Henrik Sällström
Anläggningstekniska aspekter på lättfyllnadsmaterial i form av skumglas direkt kring fjärrvärme- och fjärrkylaledningar och som återstående fyllnads­material har undersökts. Undersökningen berör själva läggningen, skumglasets egenskaper, funktionen hos systemet av ledningar och skumglas som fyllnadsmaterial. Miljö- och arbetsmiljöaspekter av användning av skumglas som fyllnadsmaterial har också undersökts.
Bild 2021 818

Det bedöms att det finns en valvverkan vid packningen, då friktionskrafterna blev lägre än förväntat vid en ökning av det yttre vertikala trycket på skumglaset. Friktionskraften avtog snabbt när röret tvingades glida fram och tillbaka i fyllnadsmaterialet.

Eftersom skumglas är lättare än traditionella fyllnadsmaterial och friktionen mellan mantel och skumglas minskar med tiden, så blir friktionslängder och glidzoner längre. Beräkningar visar att säkerheten mot instabilitet (uppböj­ning ur marken) hos fjärrvärmeledningarna minskar radikalt då endast skumglas används som fyllnadsmaterial i stället för traditionella massor.

Skumglasets ledningsförmåga är tio gånger lägre än den för sand eller kross­material, vilket har en mycket positiv inverkan på förluster från ledningarna.

Miljö- och arbetsmiljöaspekter av användningen av skumglas som fyllnads­material har undersökts. Skumglaset, som tillverkas av återvunnet förpack­nings­glas, är inert och kemiskt stabilt. Skumglasets innehåll av tungmetaller ligger under tillåtna gränsvärden för användning i väg. Vid utlakning av tungmetaller har inga mätbara mängder påvisats. Damm från skumglas innehåller huvudsakligen icke-kristallina glaspartiklar och en liten del kristallina kiselkarbidpartiklar. Inga andra hälsovådliga ämnen har hittats. Arbetsmiljöverkets gränsvärden för oorganiskt damm i inandningsluft bör följas.

Lättfyllnadsmaterial kring fjärrvärme- och fjärrkylaledningar 2021-818 | Energiforsk