Till innehållet
English
Till startsidan
  • Rapport
  • Energisystem

More Efficient Use of Biogas at Waste Water Treatment Plants

| 2018:476 | Marc Puig Von Friesen, Peter Odhner, Magnus Arnell, Magnus Svensson, Pontus Ivarsson, Anna-Karin Jannasch, Anna Boss, Anders Hjörnhede
Idag produceras det ungefär 700 GWh biogas per år på avloppsreningsverken i Sverige, varav 60 procent uppgraderas till fordonsbränsle och resten omvandlas till el och eller värme via gaspannor, gasmotorer och gasturbiner. Frågan är om gasöverskottet kan utnyttjas bättre?

Det kylvatten som genereras vid förbränningen ligger runt 90 °C och används i huvudsak till uppvärmning av lokaler samt av slam och rötkammare. Det totala värmebehovet varierar över året och när värmebehovet är lågt facklas biogasen, det vill säga den producerade gasen förbränns avsiktligt. I genomsnitt facklas 10 procent av den totala biogasproduktionen på svenska avloppsreningsverk.  

Här har man undersökt gasöverskottet för att se om det kan utnyttjas för elproduktion genom integrering av så kallad värmekraft (~ lågtemperatur ORC Organic Rankine Cycle) i kombination med befintliga gaspannor, gasmotorer eller gasturbiner. Lösningen skulle minska behovet av extern el samtidigt som gasfacklingen minskar och den totala energiverkningsgraden på reningsverken ökar.  

Resultaten visar att integrationen av värmekraft i de studerade fallen inte är ekonomiskt försvarbart, givet det nuvarande elpriset på ca 0.89 SEK/kWh, inklusive elcertifikat, och en skatt på 0.331 SEK/kWh på internt förbrukad el. Det är dock värt att lyfta upp att värmekraftmodulerna inkluderade i studien är grovt överdimensionerade, vilket resulterar i en väldigt hög och missvisande produktionskostnad. Men forskarna menar att förutsatt att värmekraftmodulen inte är grovt överdimensionerad, är den här lösningen konkurrenskraftig jämfört med andra kraftvärmeproduktionsslag och solceller.