- Rapport
- Elnät
Risker med obalans på grund av solpaneler med enfas växelriktare
Projektet, som har drivits av Energiforsks Risk- och Tillförlitlighetsprogram, kvantifierar risken för att tillåtna gränsvärden överskrids och att trefasutrustning drabbas. Projektet levererar även uppskattning av acceptansgränsen vid olika typer av realistiska elnät samt stora och små produktionsanläggningar. Avslutningsvis ger projektet rekommendationer angående behovet att ställa krav på solpaneler.
Projektet kom fram till följande resultat:
- För en stor del av nätet kommer risken att vara liten för att obalansen blir för stor, även om en stor del av kunder ansluter solpaneler genom enfasiga växelriktare. För ett typiskt lågspänningsnät på landsbygden visade det sig att anslutning av 6 kW växelriktare för nästan alla kunder, inte leder till att obalansen blir för stor. I svagare landsbygdsnät finns det en stor risk att 2-% gränsen i minusföljdspänning kommer att överskridas. Det gäller framförallt när det redan innan anslutningen finns höga värden på spänningens obalans.
- En tillkommande risk med anslutning av enfasiga anläggningar är att risken för överspänning ökar.
- Risken med för höga värden av obalans är att livslängden för trefasmotorer minskas. Men varaktighet av höga obalansvärden på grund av enfasig-anslutna solpaneler är begränsade. Därför förväntas det inga märkbara minskningar av livslängden.
- En annan risk är att trefasomriktare slås ut. Denna risk går inte att uppskatta med nuvarande information och förväntas vara stark beroende på fabrikat.
- Vid anslutning av enfas växelriktare mot svaga delar av nätet kommer obalansen med stor sannolikhet att överskrida de tillåtna värdena. Att ställa krav att alla växelriktare är trefasiga skulle förebygga detta. Men författarna anser ändå inte att det är rimligt att ställa detta krav på alla kunder. Istället är det mer rimligt att tillåta enfasväxelriktare för största delen av nätet men att ställa krav på trefasväxelriktare när förimpedansen överskrider ett visst värde. Gränsvärden på förimpedansen beror på storleken av panelen som ansluts.
- Det föreslås att elnätägarna får ansvar för att solpanelerna fördelas mellan de tre faserna. Det borde även bedömas vilka förberedande mätningar av förimpedans och befintlig sobalans är möjliga i de lågspänningsnät där solpaneler förväntas installeras.
Det gjordes allmänna beräkningar på förenklade nätmodeller, samt detaljerade beräkningar på ett typiskt landsbygdsnät hos Skellefteå Kraft Elnät. I sistnämnda fallet beräknades den så kallade transferimpedans-matrisen med hjälp av programvaran PowerFactory. Denna matris används i programvaran Matlab för att räkna ut obalansen för ett stort antal kombinationer.
Det finns i allmänhet begränsade kunskaper om obalans. Det behövs särskilda studier för att kartlägga konsekvenser av obalans samt nivåerna på obalans i Svenska lågspänningsnät.
Utöver det rekommenderar rapportens författare att metoden som används i rapporten, tillämpas på flera distributionsnät; starkare nät men även svagare nät.
Till slutet bör det påpekas att alla slutsatser och rekommendationer i denna rapport gäller endast obalans, inte andra former av påverkan av enfasig anslutna solpaneler.
Rapporter och publikationer
Här listas rapporter och resultatblad från programmet.
- Rapport
Kartläggning av risk- och sårbarhetsanalyser hos svenska elnätsbolag
I detta projekt undersöktes hur svenska elnätsbolag genomför risk- och sårbarhetsanalyser i praktiken.
2026:1164Finn Jonung, Rafael Rahman Erik Kimblad, Simon Brandt Rejlers AB
- Rapport
Trender i spänningsdippar och transienter
Rapporten ger en kartläggning hur dippar och transienter påverkas av förändringar som ersätta luftledningar med kablar; svaga driftlägen i transmissionsnät; anslutning av moderne kraftelektroniska apparater till elnätet; och klimatförändring.
2026:1161Math Bollen och Abdallah Uosef, Luleå tekniska universitet
- Rapport
Stokastisk driftsäkerhet i transmissionsnät
Stokastisk driftsäkerhet syftar till att kvantifiera risken med ett visst driftläge av elnätet och använda den kvantifierade risken för att bedöma om driftläget är acceptabelt. Denna rapport handlar om metoder för att kvantifiera denna driftrisk.
|2026:1165Zunaira Nazir, Math Bollen och Sarah Rönnberg, Luleå tekniska universitet- Rapport
Syntesrapport risk- och tillförlitlighetsanalys 2021–2025
Det här är en syntesrapport med populärvetenskapliga sammanfattningar av 22 rapporter från Energiforsks program Risk- och tillförlitlighetsanalys under perioden 2021–2025. Syntesrapporten ger en överblick över programmets viktigaste resultat och kan fungera som en ingång att fördjupa sig i rapporterna.
|2025:1148Andrea Bille Pettersson, Daniel Hirsch och Mathilde Ingrosso Hildingsson, Energiforsk