Till innehållet
English
Till startsidan
  • Rapport
  • Värme och kyla

Pilotförsök med flygaskastabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt

| 2005:942 | Josef Mácsik, Christian Maurice, Agnes Mossakowska och Caroline Eklund

För att utveckla ett hållbart samhälle på lång sikt erfordras ständigt ny kunskap. Det finns ett tydligt behov av tekniska och praktiska lösningar som syftar till att begränsa uppkomsten av avfall och förbättra hanteringen av det avfall och de potentiella resurser som uppkommer i vårt samhälle. Den nya kunskapen skall svara på hur vi ska:

• Minska resursbehovet för att skapa en viss produkt eller åstadkomma en viss funktion.

• Återanvända material.

• Återvinna material i andra processer för att minska åtgången av andra råvaror och resurser.

• Hantera material, som trots insatser för att optimera resurs- och råvaruförbrukningen inte kan återinföras i kretsloppet, på bästa möjliga sätt.

Vid rening av avloppsvatten och förbränning av biobränsle produceras materialen avloppsslam respektive bioaska. Stora mängder av dessa produkter deponeras idag. Det finns intresse för att utveckla alternativa avsättningsmetoder för både avloppsslam [1], 0,0,0,0,0, 0och bioaska 0 för att säkra den framtida avsättningen på ett miljöriktigt och ekonomiskt motiverat sätt.

Tidigare laboratoriearbeten visar att rötat avloppsslam har låg permeabilitet, låg hållfasthet och hög vattenkvot, samt beroende av dess konsistens är ett besvärligt material ur hanteringssynpunkt [1], [7]. Avloppsslam stabiliserat med flygaska ger ett material som har låg permeabilitet, och slammets låga hållfasthet förbättras, [1]. I värmeforskrapporten 837 [1] förbereddes ett pilotförsök genom att lämpliga blandningsförhållanden togs fram för att uppnå adekvat täthet, hållfasthet och beständighet. Tidigare arbeten visar också att kunskapsunderlaget avseende nedbrytning är begränsat [11].

Rapporter och publikationer

Här listas rapporter och resultatblad från programmet.

    Pilotförsök med flygaskastabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt | Energiforsk