Pilotstudie i Vallentuna

Det är idag möjligt att implementera förbrukarflexibilitet på bred front i Sverige genom smarta tjänster som automatiskt optimerar uppvärmningen. För en villaägare med bergvärmepump kan det innebära årliga besparingar på ca 2200-2600 kr (elpannor 2800-4000 kr), baserat på simuleringar av prisoch temperaturdata från 2010 och 2011. Detta möjliggörs genom en energieffektivisering (10-15 %) bland annat till följd av jämnare inomhustemperaturer, samt förflyttning av uppvärmning från dyra till billiga timmar (ca 15 kWh värme per dygn). Vinsterna med lastförflyttning är dock mycket säsongsvarierande då det beror av samspelet mellan prisvolatilitet och uppvärmningsbehov (ex. 1720 kr och 590 kr för 2010 resp. 2011 simulerat på bergvärmepump). Det står också klart att nättidstariffer dominerar besparingspotentialen under säsonger av låg prisvolatilitet (ex. av 1090 kr ”lastnytta” för elpanna under 2011 var 770 kr knuten till tidstariffer). Förtjänsterna kan uppnås utan aktivt engagemang från kunden eller inkräktande påverkan på komforten.

Inom ramen för detta projekt har övergripande affärsmodellsinnovation genomförts för denna typ av tjänst som idag saknas på marknaden. Införandet av förbrukarflexibilitet på privatmarknaden kan utgöra en plattform för nya affärsmöjligheter. Vi menar att elhandlare har en gyllene möjlighet att utveckla sina affärsmodeller till att gå bortom ren volymförsäljning av el till att bli en ”kundens ombud” på elmarknaden.

I det här projektet har också ett prototypsystem för sådan smart styrning testats, vilka tillsammans med genomförda simuleringar verifierar ovan angivna besparingsmöjligheter. Samtidigt identifierades diversiteteten av värmesystem och hustyper som en av de stora utmaningarna vid uppskalning av en sådan tjänst. Det gick heller inte att dra några klara slutsatser angående den självlärande mekanismens inverkan under detta fälttest. Andra utmaningar som upptäcktes var behov av ökad redundans i prototypsystemet samt hantering av befintliga problem i testkundernas värmesystem.

Energieffektivisering och förbrukarflexibilitet kan ge konsumenten en reell makt över sina kostnader. Genom aktiva avtalsbyten baserade på prisjämförelsesajter kan man endast påverka elhandlarens påslag, vilket för en vanlig villaägare står för ca 1-2 % av den totala elkostnaden. Vi menar därför att prispress på elhandlarnas marginaler är ett trubbigt instrument och kan inte vara hela – eller ens den huvudsakliga – lösningen på frågan om ökad konsumentmakt.

Den automatiska förbrukarflexibilitet som beskrivs i rapporten kan börja implementeras i närtid. På längre sikt kan en ”aktivering” av Sveriges villabestånd på allvar stödja utfasningen av effektreserven och vara en given komponent i balanseringen av såväl energisystem som elmarknad.