Potentialstudie Active Demand

Arbete beskrivet i denna rapport syftar till att ta fram en simuleringsmiljö för att studera olika typer av laststyrning i en byggnad (Demand Side Management). En simuleringsmiljö har tagits fram i programvaran Matlab/Simulink. I miljön finns modeller för elektriska apparater, varmvattenberedare, värmepump, radiator samt en byggnad. För att hålla ner komplexiteten är modellerna relativt enkla. Modellerna har använts för att studera en strategi där apparaterna får starta först när elpriset inom de kommande X timmarna är som lägst. Resultaten visar på en begränsad nytta med en sådan strategi med nuvarande nivå på elpris.

Besparingspotentialen för elberedaren ligger i intervallet 0-1000 SEK/år beroende på hushåll och tillåten tidsfördröjning. En anledning till besparingen är att medeltemperaturen på vattnet i beredaren är lägre då en startfördröjning införs. För fallet med en relativt stor besparing var medeltemperaturen i beredaren 58 °C. Det ska jämföras med 66 °C som var medeltemperaturen i fallet utan startfördröjning.

För hushållsaparaterna var de relativa besparingarna stora i vissa fall, då en del låg mellan 2-10 % i årlig besparing. För diskmaskinen, som hade den största potentialen, motsvarar detta ca 28 SEK/år vilket ändå får anses vara en låg siffra i absoluta tal.

För uppvärmningssystemet uppnåddes inga besparingar – tvärtom steg både energianvändning och kostnad när styrningen med lastförskjutning infördes. Det beror på att inomhustemperaturen föll mycket under den tid lastförskjutningen var aktiv, som mest ner till ca 12 °C inomhus. När uppvärmningen sedan aktiverades så startade både värmepumpen och elradiatorn och som en följd av det ökar energianvändningen och kostnaderna.

Att inga eller små besparingar uppnås med lastförskjutning beror också på att variationen i elpriset är liten, som mest ca 1 SEK/kWh.