Torrötning av rejekt från förbehandling av matavfall

SAMMANFATTNING

När källsorterat matavfall från hushållen rötas i en biogasanläggning av modellen omrörd tank behövs en förbehandling för att göra materialet pumpbart och ta bort orenheter. En typ av förbehandling innebär att avfallet passerar genom en skruvpress som delar avfallet i en pumpbar fraktion och en torr fraktion, så kallat rejekt. På NSR förbehandlas matavfallet med denna teknik och rejektet skickas idag till förbränning. Tidigare studier har visat att ca 30% av metanpotentialen i matavfallet finns kvar i rejektet. Syftet med detta projekt var att undersöka möjligheterna att utvinna den kvarvarande metanpotentialen genom att testa satsvis torrötning med efterföljande kompostering som alternativ till förbränning. Vid satsvis torrötning i lakbädd läggs materialet i en reaktor (lakbädd) som översilas med vätska. Det är därför viktigt att lakbädden har en porös struktur som gör att vätskan fördelas jämt i materialet. Rötning av enbart rejekt och rejekt blandat med strukturmaterial testades för att undersöka om inblandning av strukturmaterial gav någon effekt. För att undersöka flödesegenskaperna i lakbädd, med och utan inblandning av strukturmaterial, genomfördes två spårämnesförsök. Efter rötningen komposterades den fasta rötresten, och färdiga kompostens kvalitet utvärderades. Porlukten i rötresten och i komposten under komposteringsprocessen och efter siktning av komposten utvärderades dessutom.

Spårämnesförsöken och rötningsförsöken visade att inblandning av strukturmaterial påverkade flödesmönstret och rötningsprocessen i lakbädden i positiv riktning. Tillsats av strukturmaterial var nödvändigt för att rötningsprocessen skulle fungera. Tekniken med spårämnesförsök visade sig vara lämplig för att indikera graden av homogen perkolering av bädden. Vid rötning av rejekt uppblandat med strukturmaterial uppnåddes ett metanutbyte på 100 Nm3 metan per ton blandning vilket motsvarade det förväntade metanutbytet. Vid kompostering av materialet uppnåddes kraven på hygienisering och halt av tungmetaller. Däremot var halten synliga orenheter över 2 mm för hög, och den siktning med 15 mm såll som genomfördes visade sig inte vara tillräcklig som efterbehandling av komposten. Luktpotentialen i den siktade komposten var runt 300 OUE/m3 vilket kan beskrivas som oproblematisk, medan luktpotentialen i rötresten och under komposteringsprocessen var högre.