Energiplanering handlar inte bara om teknik

– Energiplanering kan inte vara en rent teknisk, ingenjörsmässig angelägenhet. Vi måste utgå från rummet där infrastrukturen tar plats och samtidigt få låta samhället vara en del i omställningen, säger en Alexander Marek på Lablab som leder ett av arbetspaketen i projektet SpeedLocal.

Ett mer synligt energisystem

Under lång tid har energisystemet varit nästintill osynligt för de flesta människor. Elen har funnits tillgänglig utan att majoriteten av konsumenterna behövde relatera till platsen där den producerades. Vilket, inte minst genom Vattenfalls reklamkampanj från 1995, genom det klassiska konceptet ”två hål i väggen”, illustreras på ett tydligt sätt. Produktionen har skett långt från vardagen och varit centrerad till ett fåtal platser. Men omställningen till ett fossilfritt energisystem förändrar detta. Vindkraftverk, stora solparker och ny transmissionsinfrastruktur kräver mer yta och höjd och blir därmed tydligare inslag i landskapet. Utbyggnaden av vattenkraft har haft en stor påverkan på landskapet, men den har blivit en del i människornas vardag och ifrågasätts inte lika starkt.

– Vi går från osynliga fossila utsläpp till synliga fossilfria energiinfrastrukturer. Plötsligt blir energisystemet en del av många fler människors vardag och deras närmiljö, säger Alexander Marek, och citerar sin projektkollega Åsa Elmqvist på Energiforsk.

När energisystemet blir mer synligt väcker det ofta diskussioner om hur mark ska användas, vilka värden som ska prioriteras och hur omställningen ska genomföras. Därför blir det också viktigt att förstå vilka faktorer som formar lokala perspektiv och ställningstaganden. I Sverige överklagades 2025 omkring 90 procent av alla vindkraftsansökningar (enligt GreenPowerSweden). Det visar enligt Alexander Marek att frågor om lokalt deltagande, förankring och markanvändning kan få stor betydelse när ny energiinfrastruktur planeras.

Storskalig solkraft

En annan fråga som blivit allt mer aktuell handlar om storskalig solkraft, solparkerna blir allt större.

– Tidigare handlade det om anläggningar på några hektar. Idag ser vi flera projekt på över tre hundra hektar och som konkurrerar om marken med annan infrastruktur, bebyggelse, lant- och skogsbruk, naturvärden, beredskapsfrågor och resiliens och mycket annat. Så stora anläggningar förändrar landskapsbilden och väcker frågor om markanvändning, naturvärden och lokal förankring.

Digitalt verktyg för energiplanering

I SpeedLocal driver Alexander Marek utvecklingen av ett digitalt verktyg som kombinerar flera olika perspektiv på energiplanering. Genom att samla geografiska data om exempelvis landskapet, markanvändning och naturvärden, topografi och demografi kan forskarna identifiera landskapets förutsättningar för ny energiinfrastruktur. Verktyget kombinerar de geografiska analyserna med de i projektet framtagna energimodellena och så småningom med insikter från projektets digitala plattform som Magnus Hennlock på IVL ansvarar för. Magnus Hennlocks plattform kommer att ge data om social acceptans och bland annat om hur människor ser på framtida utveckling i sina lokalsamhällen.

– Först analyserar vi landskapen och deras fysiska förutsättningar. På så sätt kan vi jämföra de geografiska analyserna med kunskap om hur människor ser på landskapen, energiomställningen och framtida utveckling. Det gör det möjligt att identifiera både möjligheter och potentiella målkonflikter, säger Alexander Marek.

Målet är att skapa praktiskt applicerbar kunskap för kommunernas planerare och energistrateger som arbetar för att skapa förutsättningar för framtidens energisystem och en hållbar samhällsutveckling och ett kommunikativt verktyg för politikerna att kommunicera förändringen och kommunicera kompromisser är det projektet vill åstadkomma.

Arbetet med det digitala verktyget inleddes med Bornholm, vars avgränsade geografi gjorde ön till en lämplig testmiljö. LabLab har sedan tidigare genomfört en regional landskapskaraktärsanalys för Dalarna, tillsammans med andra experter inom bland annat ekologi, geologi och kulturmiljö. Genom att testa modellen i olika geografiska sammanhang, har forskarna kunnat justera och vidareutveckla analysmetoderna. Nästa steg är att vidareutveckla verktyget för SpeedLocals andra två fallstudier i Skaraborg och Trøndelag.

Eftersom projektet omfattar fallstudier i flera nordiska länder behöver forskarna också utveckla arbetssätt som gör det möjligt att kombinera olika typer av geografiska data och analyser. Det är en metodologisk utmaning som är central för att kunna jämföra resultaten mellan de olika fallen.

Utbildning och kunskapsöverföring

En viktig del av projektet har också varit att skapa ett gemensamt språk, en gemensam förståelse mellan forskare från projektets olika discipliner. Energimodellering, samhällsplanering och landskapsarkitektur, social- och samhällsvetenskap och beteendeforskning – discipliner som ibland använder ibland samma ord på olika sätt.

– Vi borde kanske ha börjat med att skapa en gemensam ordbok. När vi använder begrepp som scenarier, landskapstyper eller social acceptans måste vi vara överens om vad vi menar Alexander Marek.

Alexander Marek ser utbildning och kunskapsöverföring som en viktig del av arbetet. Projektets erfarenheter använder han redan i undervisning av framtida landskapsarkitekter på SLU Alnarp och vindplanerare på DTU, och seminarier planeras för att nå både kommunala tjänstemän, politiker och unga människor. Energiomställningen handlar ytterst om att lämna stuprörstänkandet bakom sig:

– Vi kan inte bara planera för energiproduktion. Vi måste samtidigt förstå hur energisystemet hänger samman med matproduktion, transporter, beredskap och människors vardag. Allt måste ses som en del av samma landskap. Energiplanering handlar inte bara om teknik, den handlar lika mycket om människor, platser och vår förmåga att tillsammans föreställa oss hur ett hållbart energisystem ska se ut.

Fakta: Tekniska lösningar och verktyg

• Ett digitalt verktyg utvecklas som kombinerar landskapsdata (marktäcke, topografi, demografi) med energisystemanalys och social acceptansmätning från projektets tre fallstudier. för att visualisera områden med både potential och acceptans

• GIS-analys används för att identifiera områden med högre potential för olika energislags etablering

• Projektet hanterar utmaningen med olika dataformat i tre nordiska länder genom att skapa en gemensam representation i samma verktyg

• Modellen tas fram för projektets alla tre fallstudier samt har testats även i Dalarna för att validera och justera analysmetoden