Ett steg närmare en nationell metod för effekt- och kapacitetsprognoser

En ny rapport, Nationell metod för effekt- och kapacitetsprognoser, visar att svenska elnätsföretag i dag arbetar på olika sätt med prognoser. Metoder, definitioner och datakällor skiljer sig åt, vilket gör det svårt att få en samlad bild av kapacitetsbehov och effektutveckling på nationell nivå. Att arbeta mer enhetligt skulle säkerställa att elnätets utveckling följer samhällsplaneringen, stödjer investeringar och blir tydlig och transparent för alla berörda parter.

– Elnätsföretagen efterfrågar gemensamma antaganden, strukturer och bättre möjligheter att förklara prognoser i dialog med kommuner, regioner och andra intressenter. Nu är vi ett steg närmare den verkligheten, säger Mattias Wondollek, ansvarig Kraftsystem och marknader på Energiföretagen Sverige.

En nationell metod

Utgångspunkten var att det behövdes ett gemensamt sätt att arbeta. Helena Olssén och Marcus Andersson på Sigholm tog därför, tillsammans med Energiföretagen Sveriges arbetsgrupp för kapacitetsprognoser, fram en metodik baserad på officiella nationella datakällor. Metoden ska säkerställa jämförbarhet, transparens och spårbarhet i prognosarbetet, samtidigt som den gör det möjligt att uppdatera prognoser regelbundet när nya data blir tillgänglig.

– Vi ville skapa en metodik som ger alla elnätsföretag en gemensam och jämförbar grund för effektprognoser, stärker legitimiteten i kunddialoger och underlättar välgrundade investeringsbeslut, säger Helena Olssén.

Det finns även behov av en sammanhållen digital lösning för att samla data, metodik och scenarier på ett standardiserat sätt – ett förslag till detta har också tagits fram inom projektet.

– Vi har dragit lärdomar från Nederländerna och Norge, framför allt kring standardisering, snabb MVP-utveckling och långsiktig förvaltning. De principerna har vi tagit med i förslaget, som inleds med att skapa funktionalitet för att samla och visualisera nationella och lokala effektprognoser med spårbara antaganden, säger Marcus Andersson.

Behov av fortsatt arbete

Nu finns metodiken för framtagande av effektprognoser och förslaget till plattformen framme. I nästa etapp av projektet är tanken att förslaget ska omsättas i praktisk tillämpning genom utvecklandet av en digital plattform. Det innebär också att utveckla fler lastkategorier, dokumentera antaganden och indikatorer enhetligt, samt etablera en långsiktig förvaltningsstruktur med versionshantering av scenarier och nationella antaganden. Plattformen blir navet där prognosunderlag och visualiseringar samlas med ambitionen att göra den tillgänglig för hela branschen och andra intresserade aktörer.