Fortsatt stark tro inom EU på grön omställning

EU:s klimatpolitik står vid ett vägskäl efter försämrat geopolitiskt läge och där det transatlantiska samarbetet mellan EU och USA är i gungning. I ett nytt resultatblad från Nepp beskriver Lars Zetterberg från IVL hur EU:s klimatpolitik påverkas och vilka konsekvenser det kan få för EU:s och Sveriges energiintensiva industri.

Några av slutsatserna är att det inom EU-byråkratin finns en stark tro på att den gröna omställningen är nödvändig för att lindra klimatkrisen, samtidigt som den kan skapa nya industrier och minska EU:s beroende av energiimport. Men klimatambitionerna kommer att balanseras mot risken för alltför höga energi- och koldioxidpriser samt risken att vissa industrier lägger ner eller flyttar. Social oro för höga energikostnader kommer också att beaktas.

Bland annat innebär det:

• Utsläppshandeln kommer sannolikt reformeras så att ett begränsat antal utsläppsrätter kommer finnas i systemet även efter 2039. Det kan leda till att priset på utsläppsrätter ökar långsammare, vilket kan leda till att gröna investeringar försenas. Införandet av ett nytt handelssystem för transporter och uppvärmning, ETS-2, kommer att skjutas upp.

• EU kommer fortsätta att fasa ut fossila bränslen och utveckla förnybar energi. Det kommer göra EU mindre beroende av importerad olja och gas samt minska Rysslands intäkter.

• EU kommer att fortsätta utveckla den fossilfria tekniken, t.ex. grönt stål och grön cement, elfordon och arbetsmaskiner, bioraffinaderier, samt bygga system för koldioxidinfångning och lagring.

• Krediter som representerar permanent koldioxidlagring, exempelvis BECCS, kommer sannolikt att kunna användas inom EU ETS på samma sätt som utsläppsrätter.

Läs mer i resultatbladet nedan.