Till innehållet
English
Till startsidan
  • Nyheter
  • Elnät

Hur mycket ny produktion kan anslutas till elnätet?

Övergången till ett hållbart energisystem innebär ökad elanvändning och fler anslutningar till elnätet. Acceptansgränsen visar hur mycket ny produktion eller förbrukning som kan kopplas på. Till skillnad från tidigare studier som fokuserat på avancerade beräkningar, undersöker denna Energiforsk-rapport enklare och mer praktiskt användbara metoder.
Nyhet om acceptansberäkningar.jpeg

Rapporten Acceptansgränsberäkningar i distributionsnät ger en allmän inledning om acceptansgränsberäkningar och ger detaljerade exempel för praktiska metoder att uppskatta acceptansgränsen i distributionsnätet.

Rapporten beskriver metoder som kan användas både vid anslutningsförfrågningar för enskilda anläggningar och i planering av framtida distributionsnät, till exempel för att bedöma investeringsbehov eller sätta tillfälliga begränsningar. Den ger också en kort översikt av möjligheterna och begränsningarna med reaktiv-effektstyrning i låg- och mellanspänningsnät. 

– De metoder som presenteras i rapporten ger vägledning för att bedöma hur mycket ny produktion eller förbrukning som kan anslutas till elnätet. Men resultaten är inte exakta sanningar – de måste alltid tolkas med förståelse för metodernas begränsningar och med insikt om att verkligheten kan förändras när nya beteenden och förutsättningar uppstår, säger Math Bollen på Luleå tekniska universitet, en av rapportförfattarna. 

Metoderna som presenteras är anpassade för befintliga nät och omfattar både deterministiska och stokastiska beräkningar samt tidserieanalyser. Acceptansgränsen bedöms här utifrån spänning och överström.

För ny förbrukning, som elbilsladdning, saknas ännu tillräckligt med data för att sätta rimliga gränser. Mönstren är oklara och fler studier behövs, särskilt kring laddningsvanor och tidserier. 

  Acceptansgränsen kan bara uppskattas – den går inte att mäta direkt. Även om man skulle testa sig fram i praktiken skulle resultatet bara gälla för just de förhållanden som rådde då, säger Tais Tavares de Oliveira på Luleå tekniska universitet, en av rapportförfattarna. 

Slutsatser från testade metoder

  • Deterministiska metoder: Dessa metoder utgår från kända indata. I rapporten ges en acceptansgräns i kW för varje punkt i nätet. Begränsningen är att överspänningar kan uppstå även om gränsen enligt beräkningarna inte överskrids, vilket kräver försiktighet vid tolkning av resultaten.

  • Stokastiska metoder: Här modelleras osäkerheter matematiskt, vilket gör det möjligt att bedöma hur de påverkar beslutsunderlaget. Rapportförfattarna lyfter behovet av en diskussion med intressenter om vad som är en acceptabel planeringsrisk, då tidigare studier ofta antagit 10 % utan närmare motivering.
    Tidsserier:
    Dessa metoder bygger på mätdata eller simuleringar av produktion och förbrukning. De ger en mer verklighetsnära bild av variationer över dygn och säsonger, men kräver mycket data och tar lång tid att beräkna. Resultaten ligger nära den faktiska acceptansgränsen, men bygger på historiska data och är därför osäkra som prognoser för framtiden.

Läs mer i syntesrapporten 

Denna populärvetenskapliga artikel är en del av en syntesrapport som sammanfattat de 22 rapporter som producerats inom Energiforsks elnätsprogram Risk-och tillförlitlighetsanalys mellan 2021 och 2025. Ta del av fler rapportsammanfattningar i syntesrapporten här

Aktuellt

Hur mycket ny produktion kan anslutas till elnätet?
Nyhet om acceptansberäkningar.jpeg
  • Nyheter
  • Elnät
Så kan hållbarheten i förnybara energiprojekt utvärderas
Vindkraftverk i skogen
  • Nyheter
  • Energisystem
Martin Vallstrand blir ny vd för Energiforsk
Martin Vallstrand
  • Pressmeddelande
Förbättrad modell ska stärka elnätet under snötunga vintrar
Icetools nyhet.png
  • Nyheter
  • Elnät
Fortsatt stark tro inom EU på grön omställning
Lars Zetterberg energiintensiv industri
  • Nyheter
  • Energisystem