Nya balansregler ökar behovet av förutsägbara prissignaler

Sveriges elmarknad har blivit alltmer volatil i takt med att nya balansmarknader och 15‑minutersavräkning införts. Sedan den nordiska mFRR‑marknaden för energiaktivering startade i mars 2025 har obalanspriserna, särskilt i södra Sverige, uppvisat kraftigare prisspikar, skriver Ksenia Tolstrup från Magnus Energy i rapporten "Study on publication of price information for balancing markets close to real time".

En kombination av en övergång till ACE‑baserad balansering, att balanseringen i första hand styrs av det sammanvägda måttet på en kontrollområdes faktiska obalans i realtid, och flaskhalsar mellan de svenska elområdena har inneburit att även relativt små obalanser snabbt gett upphov till mycket höga obalanspriser, enligt en ny rapport från Energiforsks program FemD.

Publicering av mer och mer aktuell information om systemobalanser skulle utgöra en viktig förbättring, enligt rapporten. Det är dock inte tillräckligt i sig. För att marknadsaktörer ska vara villiga att aktivt bidra till systemstabiliteten krävs även tolkbara och förutsägbara prissignaler, ökad flexibilitet i schemaläggningen nära realtid samt tillräcklig likviditet på intradagshandeln. Annars blir risknivån för de balansansvariga parterna för hög för att agera, även när information om obalanser och tillgänglig flexibilitet i princip finns för att motverka systemobalanser.

Rapporten analyserar hur dessa förändringar påverkar de balansansvariga parterna – företag som ansvarar för att produktion och förbrukning hålls i balans. Den centrala slutsatsen är att marknadsdesignen i praktiken styr beteendet: obalansprissättningen och dess ingående komponenter, krav på schemaläggning, tillgänglig information och intradagshandelns likviditet avgör om företagen väljer att hålla strikt balanserade portföljpositioner eller i stället reagerar på obalansprissignaler genom så kallad passiv balansering.

Internationella erfarenheter från bland annat Belgien och Tyskland visar att passiv balansering kan bidra till ökad systemstabilitet i elsystem med en hög andel förnybar energi, utan att volymerna av kontrakterad balanskraft behöver öka. Samtidigt betonar rapporten att dessa positiva effekter inte uppstår automatiskt, utan är beroende av de kompletterande faktorer som nämnts ovan.

I Sverige begränsas den potentiella nyttan av den relativt tidiga stängningen av intradagshandeln samt, under de kommande åren, av det förväntade deltagandet i de europeiska plattformarna för balanseringsenergi, Picasso och Mari. Detta väntas göra svenska obalanspriser mer känsliga för internationell dynamik långt bortom den nordiska regionen.

Denna internationalisering av marknaderna för balanseringsenergi, i kombination med den direkta kopplingen mellan balanseringsenergi och obalanspriser, riskerar i praktiken att försvaga sambandet mellan lokala systemförhållanden och obalansprissignaler, vilket gör dem svårare för marknadsaktörer att tolka och förutse.

När elsystemet blir allt mer väderberoende och decentraliserat drar rapporten slutsatsen att det blir avgörande att hitta rätt balans mellan explicit och passiv balansering. Målet bör vara att skapa rätt incitament för att erbjuda flexibilitet genom passiv balansering – utan att utsätta marknadsaktörer för oproportionerliga risker eller underminera förtroendet för obalansprissignalerna.

Webbinarium

Rapporten presenteras den 10 mars på webbinariet "The impact of EU balancing rules on the electricity market". Läs mer och anmäl dig här.