Osäkerheten kring litiumjonbatterier bromsar säker energilagring

Batterier som lagrar energi, Battery Energy Storage System, BESS, används idag för allt från industri och telekommunikation till att jämna ut variationer i elnätet. 

En känd fara med litiumjonbatterier är brandrisken. Om batterierna överhettas eller börjar brinna kan de producera explosiv gas och giftiga rökgaser, och konsekvensbedömningar av dessa händelser är idag osäkra.

– Den här rapporten visar både risker och förslag på lösningar när det gäller storskaliga batterilager med litiumjonbatterier. Alla som planerar, bygger eller ansvarar för drift av sådana system, från industrin och energibolag till myndigheter och räddningstjänst, har nytta av att läsa rapporten för att fatta säkra och välgrundade beslut.

Det säger Alexander Elias, Brandskyddslaget, en av författarna till rapporten "Batterienergilagring i litiumjonbatterier".

Ingen enskild åtgärd räcker för att helt eliminera risker

Studien visar att explosionsrisker kan begränsas med tryckavlastning och deflagrationsskydd, där tryckavlastning handlar om att leda bort övertryck vid en explosion. Tidigare incidenter har visat att kastzoner kan nå upp till 25 meter om dessa skydd inte är korrekt dimensionerade. Deflagrationsskydd är åtgärder som används för att förebygga eller begränsa skador från deflagration, alltså en snabb förbränning eller explosion av gaser som sprider sig genom luften. 

Rökgaser från brinnande batterier är ofta farliga, men spridning med giftiga halter är i praktiken begränsad till omkring 10–20 meter, visar rapporten. Teoretiska modeller kan ge mycket större avstånd, ibland hundratals meter, vilket visar på vikten av att kombinera modellering med erfarenheter från verkliga händelser.

– Ingen enskild åtgärd räcker för att helt eliminera riskerna. Vi behöver kombinera skyddsåtgärder i olika omfattning beroende på situation. Tryckavlastning, ventilation, avstånd till byggnader och bra detektionssystem är rimliga åtgärder som kan vidtas för att få ett ordentligt skydd, säger Alexander Elias. 

Nationell vägledning saknas

När nya batterienergilager planeras är data ofta osäkra, exempelvis om hur mycket gas som bildas vid brand. Då är generiska schablonvärden användbara för att göra tidiga bedömningar. Dessa kan senare kompletteras med känslighetsanalyser och mer detaljerade studier.

– Branschen efterfrågar tydligare riktlinjer för hur batterienergilager ska planeras och skyddas. Utan standarder riskerar planeringen att bli dyr och otydlig, samtidigt som säkerheten för omgivningen inte garanteras, säger Alexander Elias.

Studien har fokuserat på fristående utomhussystem, och mer forskning behövs för mindre och inomhusplacerade installationer. Fortsatt arbete bör även innehålla tester i verklig skala och studier som visar hur olika skyddssystem fungerar tillsammans, så att man bättre kan förstå och minska riskerna för både allmänhet och räddningspersonal.