Regelverket står i vägen för mer återbruk i elnäten

– Vi ser att livslängdsförlängning och återbruk skulle kunna ge både ekonomiska och miljömässiga vinster, men dagens regelverk gör att företagen tvekar, säger medförfattare Anna Quarnström, Vattenfall Eldistribution.  

Elnätet pressas av elektrifieringen 

Elektrifieringen ökar behovet av ny kapacitet samtidigt som kostnader, leveransproblem och långa ledtider ställer höga krav på branschen. Rapporten visar att nuvarande reglering belönar nyinvesteringar framför cirkulära lösningar som förlänger livslängden på existerande material. Detta skapar ett system där fullt fungerande komponenter byts ut i förtid, trots att de ofta skulle kunna renoveras eller återanvändas. 

Cirkularitet, i form av renovering, återbruk och förlängd livslängd är samtidigt ett attraktivt verktyg för både elnätsföretag och samhället. Det kan minska kostnader, korta projekttider och reducera klimat- och miljöpåverkan. Men enligt rapporten är möjligheterna begränsade av otydliga regler, ekonomisk osäkerhet och svaga incitament, vilket gör att många cirkulära alternativ väljs bort trots sina fördelar. 

När lönar sig renovering framför nyköp? 

I rapporten analyseras fem typiska scenarier, från renovering av nätstationer till installation av begagnade transformatorer. Resultaten visar att cirkulära alternativ i flera fall kan ge lika hög avkastning som en ny anläggning, men bara under rätt förutsättningar. 

Renovering ger samma ekonomiska utfall som nyinvestering när den förnyade anläggningen har samma livslängd som en ny. Om livslängden är kortare minskar däremot avkastningen. 

Begagnade anläggningar, det vill säga anläggningar eller komponenter som tidigare varit i drift och återinstalleras i nätet, kan vara lönsamma när de får värderas utifrån faktiska kostnader. Men när ersättningen i stället baseras på normvärden, som är framtagna för nya anläggningar, täcks inte alltid kostnaderna för till exempel installation, anpassning eller renovering. 

När sådana utgifter faller utanför intäktsramen måste företagen själva stå för dem. Enligt rapporten gör detta att många annars rimliga cirkulära alternativ ser olönsamma ut på papperet, trots att de i praktiken både kan vara kostnadseffektiva och bidra till minskad klimat- och miljöpåverkan. 

Sverige kan lära sig av Norge och Spanien  

Rapporten lyfter även lärdomar från andra länders system. I Norge beslutar elnätsföretagen själva om tekniska livslängder, vilket skapar större flexibilitet och bättre anpassning till verkliga förhållanden.  

I Spanien belönas förlängd livslängd genom OPEXtillägg, en ersättning för drift- och underhållskostnader när äldre utrustning hålls i drift även efter att den passerat sin regulatoriska livslängd. Det gör det mer attraktivt att behålla utrustning i drift även efter den regulatoriska avskrivningstiden. 

Dessa exempel visar att det går att utforma reglering som både skyddar kostnadseffektivitet och aktivt uppmuntrar cirkularitet. Enligt rapporten skulle liknande förändringar i Sverige kunna ge elnätsbranschen bättre möjligheter att möta den ökade efterfrågan på elektrifiering. 

Så kan regelverket förändras 

Rapporten föreslår att begagnade anläggningar ska värderas utifrån verkliga kostnader, att avskrivningstiderna anpassas till den tekniska livslängden och att drift och investeringskostnader behandlas mer likvärdigt, så att underhåll och renovering inte missgynnas. 

Rapporten efterlyser dessutom ett tydligare regelverk för begagnade komponenter samt incitament som gör det möjligt att välja cirkulära alternativ även när de inte är det billigaste valet på kort sikt. 

– Regleringen måste spegla verkligheten, inte låsa fast företagen i modeller som motverkar hållbarhet och effektivitet, säger Anna Quarnström.  

Enligt rapporten kan cirkulära affärsmodeller stärka både försörjningstrygghet och minska klimat- och miljöpåverkan, samtidigt som projekttider kortas och resursanvändningen förbättras. Den största potentialen ligger dock i att ge branschen förutsättningar att göra långsiktigt hållbara val.