Till innehållet
English
Till startsidan
  • Rapport
  • Vattenkraft

Egenskapskrav på bitumenmassa till dilatationsfogar

| 2024:1027 | Lars-Elof Bryne, Erik Nordström
Målet med den här rapporten var att definiera lämpliga egenskapskrav på fyllnadsmaterialet i rörelsefogar för olika användningsområden. Syftet är att underlätta inköp av fyllnadsmaterial med rätt kvalitet oavsett om det är bitumen eller något annat material.
Bild Till Webben

Bitumenmassa används ofta som en av tre barriärer i dilatationsfogar på betongdammar. De övriga två utgörs av fogband av koppar, rostfri plåt eller PVC. Historiskt har en del olika bitumenmassor använts även om den tidigare benämnda bitumensorten IB1500 (Industri Bitumen) blev den vanligaste och som användes av många anläggningsägare. Någon egentlig utredning om vilka lämpliga egenskaper bitumenmassan ska ha för att vara tillräckligt följsam när fogen rör sig, och kunna transporteras från påfyllningsställe långt ner i konstruktionen, verkar inte finnas. Om ett miljövänligare material skulle användas för att ersätta bitumen behöver också egenskapskraven definieras. 

Vid temperaturer ner mot -10 ⁰C är det mycket troligt att bitumenmaterialet i en dilatationsfog uppvisar tillräcklig viskositet för att utfylla den volymförändring som uppstår vid en övergång från sommar till vinter under normala förhållanden Funktionstesterna gav värdefull kunskap om bituminets beteende vid strömning i olika geometrier. Det reologiska beteendet för bitumen i försöksuppställningen för funktionstest är i princip lika för temperaturerna +10 respektive 0 ⁰C. Dock är tidsförloppet betydligt längre vid 0 ⁰C än vid + 10 ⁰C. Tidsförloppet för utfyllnad av kanal och spalt vid de olika temperaturerna kan sammanfattas med att vid +10 ⁰C är det fråga om timmar, vid 0 ⁰C några dagar och vid -10 ⁰C några veckor upp till någon månad.

Rapporter och publikationer

Här listas rapporter och resultatblad från programmet.

    • Rapport

    Erosionsbeständiga betongytor

    Betongkonstruktioner i vattenkraftanläggningar utsätts för erosion orsakad av vattenflöden (kavitation och vattenburna partiklar), vilket kan påverka långsiktig funktion och beständighet och leda till tekniska risker och höga underhållskostnader. Trots detta beaktas hydraulisk erosion inte tillräckligt vid dimensionering av betongytor i vattenkraftanläggningar, utan ytorna dimensioneras traditionellt för att motstå frost och korrosion.

    2026:1180Manouchehr Hassanzadeh (projektledare), Sweco, Hannes Norrman, Sweco och Mårten Janz, AFRY
    Erosionsbeständiga betongytor i vattenkraftsanläggningar (1)
    • Rapport

    Metoder för att reducera cementåtgång vid dammbyggnad

    Att minska cementåtgången vid dammbyggnation kräver ett samspel mellan flera strategiska åtgärder. Genom att använda resurseffektiva konstruktioner, välja rätt betong för rätt plats och tillämpa klimatförbättrad betong kan både miljöpåverkan och materialförbrukning reduceras.

    |2025:1143Manouchehr Hassanzadeh, Karin Appelquist, Birgit Fredrich
    bild till webben 2025 1143
    • Rapport

    Spännstag inom vattenkraften

    Spännstag används inom vattenkraftsindustrin för att öka stabiliteten i betongkonstruktioner mot yttre laster. I takt med att vattenkraftsanläggningar åldras och behovet av livslängdsförlängning ökar, förväntas användningen av spännstag bli allt vanligare.

    |2025:1144Peter Lundqvist, Christian Bernstone, Anders Marklund, Vattenfall, Carl-Oscar Nilsson, Uniper
    Bild till webben 2025-1144
    • Rapport

    Utvärdering av slaggbetong efter 10 års exponering

    I byggbranschen som stort finns ett stort fokus på att minska utsläppen av CO2 och som ett led i detta arbetar cement- och betongindustrin med att minska mängden portlandklinker vid betongtillverkning genom att använda blandcement.

    |2025:1077Mårten Janz, Ingemar Löfgren, Olle Runnérus
    Bild Webben 2025 1077