- Rapport
- Värme och kyla
Gasturbinteknik Årsrapport 2021
En gasturbin kan elda antingen konventionella bränslen eller förnybara bränslen som vätgas, e-metanol och ammoniak – båda kan framställas med överskottsel från andra förnybara produktionsslag. På detta sätt kommer gasturbiner bli mycket viktiga och flexibla komponent i framtida energilager. Produktionskostnaderna för el som baseras på vätgas visas för en specifik gasturbinmodell men modellen är enkelt tillämpbar för andra. Det pågår omfattande utveckling av flytande förnybara bränslen till flygindustrin och även dessa kommer att vara tillgängliga för landbaserad kraftproduktion. I tillägg till detta finns också HVO som, i princip, uppfyller specifikationerna för konventionella bränslen och är tillgängliga redan idag.
Redan idag har gaskombianläggningar en verkningsgrad på 64 procent vilket gör teknologin ledande för kraftgenerering. Trots att man har avancerade ångdata på tre trycknivåer kan man starta hela anläggningen på under 30 minuter – oavsett storlek. Denna nivå av flexibilitet medför, tillsammans med förmågan att elda förnybara bränslen, att gasturbinbaserade anläggningar kan bli utmärka komplement till vind- och solkraft – som dessutom bidrar med svängmassa.
Under senare år har en ny gasturbincykel utvecklats och testats delvis, som bär namnet efter uppfinnaren – Allam. Denna cykel har hög verkningsgrad och har CCS som inte kräver extra komprimering.
Rapporter och publikationer
Här listas rapporter och resultatblad från programmet.
- Rapport
Gasturbinteknik – Årsrapport 2023
I syfte att öka gasturbinägares kompetens inom beställning, drift och underhåll av turbinerna, genomför Energiforsk teknikbevakningsprojektet Uppföljning av gasturbintekniken sedan ett antal år tillbaka. Industrirelevanta frågeställningar som följts under projektet och beskrivs i denna årsrapport är exempelvis: prestanda och miljöprestanda, ökad tillgänglighet för start och drift, effekthöjningar, drifttillgänglighet, underhållskostnader och bränsleflexibilitet.
|2024:1012Magnus Genrup
- Rapport
Gasturbinteknik Årsrapport 2022
En förutsättning för ett framtida energisystem, med mycket stora inslag av icke-planerbar produktion, är flexibel ersättningskapacitet och transmissionskapacitet. Här kan gasturbinbaserade anläggningar spela en stor roll eftersom de har lämpliga egenskaper eftersom de är snabbstartade, har en hög verkningsgrad, rotationsenergi, magnetiserad synkrongenerator och har en förmåga till dödnätsstart. Gasturbinens roll kommer att vara både primär (FCR-X) och sekundär (aFRR och mFRR) och därför finns att stort behov av uthållig drift.
|2022:907Magnus Genrup
- Rapport
Gasturbinteknik Årsrapport 2021
I Sverige finns idag en flotta med ett 40-tal gasturbiner som primärt används som snabb störningsreserv som startar inom 15-minuter för att återställa nätfrekvensen. Gasturbinens roll i energisystemet varierar i världen och inkluderar allt från basproduktion till ren peak och störningsreserv. Flottan med gasturbiner för land- och fartygsbaserad produktion är cirka 40 000 enheter av varierande effektklass.
|2021:782Magnus Genrup och Marcus Thern- Rapport
Gasturbinteknik årsrapport 2020
I Sverige finns idag en flotta med ett 40-tal gasturbiner som primärt används som snabb störningsreserv som startar inom 15-minuter för att återställa nätfrekvensen. Gasturbinens roll i energisystemet varierar i världen och inkluderar allt från basproduktion till ren peak och störningsreserv. Flottan med gasturbiner för land- och fartygsbaserad produktion är cirka 40 000 enheter av varierande effektklass.
|2020:669Magnus Genrup och Marcus Thern