Till innehållet
English
Till startsidan
  • Resultatblad
  • Energisystem

Hundra procent förnybart - hur många procent hållbart

| Resultatblad | Marika Olsson och Johan Rootzén, IVL Svenska Miljöinstitutet
Förnybara energiprojekt kan bidra till både positiva och negativa hållbarhetseffekter. Med verktyget Sure kan organisationer systematiskt identifiera, analysera och agera på potentiella miljömässiga och socioekonomiska risker längs hela energivärdekedjan.

Resultatbladet beskriver verktyget Sure, Sustainability screening of renewable power production projects, som utvecklats inom det tidigare forskningsprojektet ”Hundra procent förnybart – hur många procent hållbart?”

Utgångspunkten i det projektet var visionen om ett elsystem baserat helt på förnybar energi, men det ökade politiska stödet för kärnkraft understryker behovet av hållbarhetsverktyg som är anpassningsbara och som tydliggör motstridiga mål och prioriteringar, enligt resultatbladet.

Om inte hänsyn tas till bredare hållbarhetsaspekter finns en överhängande risk att omställningen reproducerar de mönster av ojämlikhet, exploatering och ekologisk degradering som präglar dagens fossilbränsleintensiva ekonomi, skriver författarna Marika Olsson och Johan Rootzén från IVL.

Verktyget är utformat för att hjälpa användaren att identifiera var risker för negativ påverkan kan uppstå. Angreppssättet är riskorienterat, vilket syftar till att stimulera proaktiva riskreducerande åtgärder, stärka styrningen av hållbarhetsfrågor och säkerställa att investeringar i förnybar energi inte bara är i linje med klimatmålen, utan även med bredare hållbarhetsprinciper.

Verktyget kan användas av organisationer för att systematiskt identifiera, analysera och agera på potentiella miljömässiga och socioekonomiska risker längs hela energivärdekedjan. Det är Excel-baserat som bygger på etablerade ramverk som FN:s globala hållbarhetsmål, Doughnut Economics och CSRD.

Ambitionen har varit att verktyget ska vara lättanvänt och ge användare möjlighet att på ett holistiskt, transparent och handlingsinriktat sätt skapa sig en översikt över kritiska hållbarhetsdimensioner relaterade till olika elproduktionsteknologier.

I verktyget finns 19 hållbarhetsdimensioner, både ekologiska och socioekonomiska, fördelade över energisystemets uppströms-, kärn- och nedströmsdelar. Tillämpningsområde har avgränsats till solcellsanläggningar, vindkraft och vattenkraft.

Rapporter och publikationer

Här listas rapporter och resultatblad från programmet.

    • Rapport

    Ledtider för energiomställningen

    Den pågående energiomställningen ställer stora krav på samordning i utbyggnaden av det svenska elsystemet. För att möta en förväntad kraftigt ökande efterfrågan på el krävs inte bara omfattande investeringar, utan också en djupare förståelse för de processer som styr hur snabbt ny elproduktion och elnät kan komma på plats. Det här projektet har analyserat hur ledtider påverkar möjligheten att realisera olika elektrifieringsscenarier.

    |2026:1185Erik Lindblom, Ebba Löfblad, Mikael Malmaeus, Jenny Westerberg
    2026-1185
    • Rapport

    Power price distortions of subsidy schemes in Nothern Europe

    This report analyses how different electricity generation support schemes may affect future electricity prices and power generation in Northern Europe, with a particular focus on Sweden. The analysis has been conducted within the framework of the Nepp research project (North European Energy Perspectives) as input to the 2035 projects within Nepp.

    |EA Energianalyse
    2026-1169
    • Rapport

    Power price distortions of subsidy schemes in Northen Europe

    Hur kan olika typer av stöd eller subventioner till elproduktion påverka framtida elpriser och elproduktion i norra Europa, med särskilt fokus på Sverige? Det analyserar den här rapporten.

    |2026:1169EA Energianalyse
    2026-1169
    • Resultatblad

    Elnätsutbyggnad eller alternativa lösningar

    Traditionell elnätsutbyggnad är normallösningen för elnätsföretag när kapacitetsbrist identifieras. Andra lösningar, till exempel efterfrågeflexibilitet, övervägs i flera fall men väljs oftast bort.

    |ResultatbladArvid Rensfeldt och Jenny Westerberg, Profu, samt Erik Lindblom och Mikael Malmaeus, IVL