Till innehållet
English
Till startsidan
  • Rapport
  • Elnät

Oavsiktlig ö-drift med distribuerad generering

| 2025:1128 | Henrik Hemark, Daniel Karlsson, Lars Messing, Florin Stelea, Johan Stelin, Alexander Svensson och Lucas Finati Thomée, DNV.
I det här projektet har forskarna belyst problematik och utmaningar för att detektera och koppla bort distribuerad generering vid oönskad ödrift. Relevanta tekniska lösningar har utvärderats i en fallstudie i samarbete med elnätsbolag.
2025-1128 Rapportbild.jpg

Det finns alltid en risk/möjlighet att en del av ett elnät kan frånkopplas från överliggande nät. Det bildade ö-nätet kan innehålla lokal generering av olika typer såsom konventionella kraftverk med synkrongeneratorer, vindkraft av typ DFIG, vindkraft ansluten via omriktare, solkraft (PV) ansluten via växelriktare och batterilager (BESS). Om det bildade ö-nätet har ansluten generering kan fortsatt drift möjliggöras. Fortsatt drift kan vara önskvärd eller oavsiktlig. Oftast är icke planerad ö-drift oönskad av olika anledningar såsom risk för personskada, risk för utebliven felbortkoppling, negativ påverkan på spänningskvalitet mm. Oavsiktlig ö-drift ska därför detekteras och distribuerad generering i ö-nätet ska frånkopplas.

Flera tänkbara lösningar för att detektera och koppla bort kortslutningar och jordfel på mellanspänningsnivå har identifierats. Det är dock svårt att enskilt avgöra vilken lösning som är mest lämplig då detta påverkas av mikronätets topologi, vilken typ av generering som finns, antalet brytställen mm.

Oavsett vilka system som används för detektering av ö-drift kan det vara lämpligt att genomföra test med frånkoppling av överliggande nät i aktuella punkter. Detta borde kunna ske vid driftsättning av större anläggningar med generering, d v s både omriktaransluten generering och konventionella kraftverk med synkrona generatorer.

Rapporter och publikationer

Här listas rapporter och resultatblad från programmet.

    • Rapport

    Unison prissignal för ökad flexibilitet

    Rapportens viktigaste resultat är att en unisont utformad timbaserad prissignal, som tar hänsyn till både elnätets kapacitet och elmarknadens priser, kan skapa tydliga och effektiva incitament för ökad efterfrågeflexibilitet.

    |2026:1193Emilie Andersson, Johan Bergerling, Magnus Lenasson och Magnus Lindén
    Bild Unison prissignal för ökad flexibilitet
    • Rapport

    En holistisk nätutvecklingsstrategi

    Denna rapport visar ett holistiskt angreppssätt vid nätplanering med beslutsprocesser som gör det möjligt att analysera, jämföra och kombinera flera åtgärder vid kapacitetsproblem. Rapporten föreslår två kompletterande beslutprocesser: en för kortsiktig planering med fokus på hantering av anslutningsförfrågningar och en för långsiktig strategisk planering med ett iterativt arbetssätt för osäkerhetshantering.

    |2026-1192 Nima Mirzaei Alavijeh, Adam Nilsson Johan Bergerlind, Magnus Lenasson, Magnus Lindén
    Bild till webb 2026-1192
    • Rapport

    AI-modeller för prognostisering av efterfrågan på el

    Projektet PREDATOR etablerade en dialog mellan RISE och svenska elnätsföretag för att kartlägga behov av AI baserade prognos- och beslutsstödsmodeller för framtida nätutvecklingsplanering.

    |2026:1168Leon René Sütfeld och Michael Popoff, RISE
    AI-modeller för prognostisering av efterfrågan på el bild
    • Rapport

    Effektauktioner med värmepumpar

    Syftet med detta projekt har varit att utvärdera hur en auktionsalgoritm kan användas för att hantera lokala flexibilitetsbehov av eleffekt genom ett auktionsförfarande mellan elnätet och budgivare av flexibilitet som ett alternativt till andra flexibilitetsåtgärder.

    |2026:1151Vanja Månborg, Profu, Willem Mazzotti Pallard & Adrien Vautrin, KTH
    Bild: Effektauktioner med värmepumpar
Oavsiktlig ö-drift med distribuerad generering | Energiforsk