- Rapport
- Energisystem
Så får industrin tillräckligt med el till 2035 – slutrapport

Elektrifieringen av industrin, transportsektorn och samhället i stort förväntas leda till en kraftig ökning av elanvändningen. Hur mycket el som kommer att efterfrågas och i vilken takt är centralt för dessa analyser. Vi har utgått från två scenarier, ett med väldigt hög efterfrågan på el fram till 2035 och ett med lägre tillväxttakt. I det lägre scenariot blir den totala elefterfrågan 185 TWh 2035 och i det högre 255 TWh.
Merparten av den tillkommande elefterfrågan kommer från industrin. Utvecklingen är dock mycket svårbedömd och påverkas av en rad faktorer som tillståndsprocesser, nätkapacitet, teknikmognad, konkurrenskraft, och osäkerheter i EU:s klimatmål till 2040.
Ett stort tillskott av elproduktion kan tillkomma med ny kärnkraft, men den kan tidigast vara på plats från 2035. Flera industrier kommer behöva konkurrenskraftig el och positivt besked om nätanslutning innan dess. De kommande årens beslut och ledarskap hos politiken, energibranschen och industrin kommer därför spela stor roll för om det lyckas, eftersom det tar tid att få ny energiinfrastruktur på plats. Syftet med den här rapporten är att belysa hur elsystemet kan se ut 2035 och vad som behöver göras för att möjliggöra detta.
Fyra modellgrupper – Chalmers, Ea Energianalyse, Profu och Quantified Carbon – har svarat för energisystemmodellering. Resultaten visar både gemensamma slutsatser och viktiga skillnader.
Flera tekniker kommer vara viktiga i ett system som ska ge förutsättningar för industrins konkurrenskraft och samhällets olika funktioner. Med utgångspunkten att elsystemet ska leverera industrins behov om minst 185 TWh år 2035 och vara i balans varje timme på året kan 14 slutsatser dras.
Rapporter och publikationer
Här listas rapporter och resultatblad från programmet.
- Resultatblad
Kritiska metaller kopplat till vindkraft och solceller – Kinas dominans och nordiska möjligheter
Sverige och EU är idag beroende av Kina för vissa kritiska material och komponenter till vindkraftverk och kopplat till solceller. Kina står även för en betydande del av importen till EU av gallium och germanium som är två andra kritiska metaller som används i olika solcellstekniker.
|ResultatbladNina Chi Johansson och Julia Hansson, IVL- Resultatblad
EUs klimatpolitik i ett nytt geopolitiskt läge - implikationer för den energiintensiva industrin
Det kommer sannolikt finnas ett mindre antal utsläppsrätter kvar i EU:s handelssystem även efter 2039, vilket innebär en något långsammare prisökning.
|ResultatbladLars Zetterberg, IVL- Resultatblad
Hundra procent förnybart - hur många procent hållbart
Förnybara energiprojekt kan bidra till både positiva och negativa hållbarhetseffekter. Med verktyget Sure kan organisationer systematiskt identifiera, analysera och agera på potentiella miljömässiga och socioekonomiska risker längs hela energivärdekedjan.
|ResultatbladMarika Olsson och Johan Rootzén, IVL Svenska Miljöinstitutet- Resultatblad
Skogsbränsleutbud i Finland och Norge
Den svenska marknaden för skogsbränslen har blivit allt mer internationell och de senaste åren har stora händelser i omvärlden fått påtagliga effekter. Mot denna bakgrund blir det allt viktigare att förstå utvecklingen i våra grannländers skogsbränsleproduktion. Denna kartläggning visar att det potentiella utbudet av skogsbränslen i Finland och Norge 2030-2050 kan uppgå till ca 55-70 TWh/år respektive knappt 30 TWh/år.
|ResultatbladMattias Bisaillion och Josefine Kjellander, Profu, samt Julia Hansson, Nina Chi Johansson och Sofie Hellsten, IVL