Till innehållet
English
Till startsidan
  • Resultatblad
  • Energisystem

Skogsbränsleutbud i Finland och Norge

| Resultatblad | Mattias Bisaillion och Josefine Kjellander, Profu, samt Julia Hansson, Nina Chi Johansson och Sofie Hellsten, IVL
Den svenska marknaden för skogsbränslen har blivit allt mer internationell och de senaste åren har stora händelser i omvärlden fått påtagliga effekter. Mot denna bakgrund blir det allt viktigare att förstå utvecklingen i våra grannländers skogsbränsleproduktion. Denna kartläggning visar att det potentiella utbudet av skogsbränslen i Finland och Norge 2030-2050 kan uppgå till ca 55-70 TWh/år respektive knappt 30 TWh/år.

Rysslands angreppskrig mot Ukraina har skakat om de nordiska bioenergimarknaderna. Restriktioner och förbud mot import av sågtimmer, massaved och energisortiment från Ryssland och Belarus, i kombination med stora barkborreangrepp i Centraleuropa, har lett till ett underskott av skogsråvaror både för materialproduktion och energi. Detta har styrt om handelsflöden och även lett till tydligt ökade priser för sågtimmer, massaved och energisortiment i Norden.

De nordiska skogsbränslemarknaderna har blivit mer integrerade och syftet med denna kartläggning är att stärka kunskapsunderlaget rörande det norska och finska skogsbränsleutbudet idag och dess potential i framtiden. Skogsbränsleutbudets utveckling i Finland och Norge kommer sannolikt vara en faktor (bland många) som kommer påverka utvecklingen för framtida biobränslepriser i Sverige.

Kartläggningen har gjorts genom en sammanställning av officiell statistik och tidigare studier av skogsbränsleutbudets potential. Kartläggningen omfattar skogsbränslen som uppkommer vid brukandet av skog så som GROT (grenar och toppar) och energived men också restprodukter som uppkommer vid förädling av träråvara inom skogsindustrin så som bark, spån och träflis.

De bedömda framtidspotentialerna syftar till att ge en indikation för det framtida utbudet. Det finns dock många faktorer som påverkar det verkliga utfallet. Ett exempel rör utvecklingen av marknadspriset på biobränslen där ett högre pris generellt innebär större möjlighet att realisera potentialer. Ett annat exempel rör styrning av skogsbruket som kan påverka andelen skog som kan brukas respektive behöver avsättas för andra ändamål.

Avseende uppkomsten av biprodukter från skogsindustrin så antas skogsindustrin ha samma uppbyggnad som idag, dvs i dessa uppskattningar ingår inte strukturella förändringar av skogsindustrin exempelvis i form av förändrade produktionsprocesser och/eller tydligt annorlunda produktutbud jämfört med idag.