Teknisk utvärdering av Offrot-stödet med fokus på prestanda och driftfrågor

I maj 2005 introducerades ett statligt investeringsstöd för solceller i Sverige, här kallat Offrot. Under perioden maj 2005 till och med december 2008 avsattes 150 miljoner kronor för stöd till installationer av nätanslutna solcellssystem på byggnader med offentlig verksamhet. Stödet uppgick till 70 procent av den totala kostnaden för uppförande av anläggningar inklusive projektering, material och installation. Maximalt 5 miljoner kronor kunde sökas per installation.

Idag när stödperioden är över har 110 nya anläggningar installerats i Sverige med en total toppeffekt på cirka 3 MW. Anläggningarna varierar i storlek från cirka 1 kW upp till 150 kW. De län som varit mest aktiva är Skåne, Stockholm och Västra Götaland som har beviljats drygt hälften av de 138 miljoner som fördelats över landet. I en svensk databas på www.solelprogrammet.se finns huvuddelen av anläggningarna presenterade med teknisk information, bilder och produktionsdata.

De flesta anläggningar som byggts har använt konventionell teknik. Solcellsmodulerna har nästan uteslutande varit baserade på kristallina kiselceller och endast tre anläggningar är byggda med tunnfilmsmoduler; två med flexibla takmattor med integrerade amorfa kiselmoduler och en anläggning med CIGS-moduler.

Växelriktarna har i huvudsak kommit från de två största tillverkarna; SMA i Tyskland och Fronius i Österrike. En trend man kan se är att växelriktarnas effekter har ökat från tidigare 1-3 kW till 6-10 kW per enhet.

Generellt kan man säga att det är mycket få systemdelar som tillverkas i Sverige. Brytare, överspänningsskydd och energimätare har i flera fall levererats från ABB och delar till modulmontagen i form av aluminiumprofiler och diverse fästdetaljer kommer ofta från svenska tillverkare.

Om man utesluter de allra dyraste anläggningarna, som Sege Park med ett mycket komplicerad montage, har totalkostnaden på flera anläggningar legat i intervallet 40-55 000 kr exkl. moms per kW toppeffekt. Leverantörerna av systemen har arbetat med mycket små marginaler och de allra lägsta priserna kan man se i slutet av 2008, då det uppstod ett visst överskott av moduler hos några leverantörer.

Generellt kan man konstatera att kvalitén på installationerna är god. Anläggningarna fungerar som tänkt och produktionen följer i huvudsak det förväntade. Produktionsdata visar att minst ett tiotal anläggningar har en årsproduktion på över 900 kWh per installerad kW toppeffekt.

Ett viktigt resultat av stödet är att många kommuner idag har kunskap om solceller och i flera fall har man gått vidare och sökt ny finansiering ur det nya stödet som introducerades 2009, för att bygga en eller flera ytterligare anläggningar.