Till innehållet
English
Till startsidan
  • Rapport
  • Elnät

Elnätens prismodeller

| 2024:1049 | Peter Blomqvist, Profu, Emil Nyholm, Profu Josefine Kjellander, Profu, Mikael Odenberger, Profu
Projektet har kartlagt det huvudsakliga syftet med olika prismodeller för elnät samt hur prismodeller kan samverka. Utifrån data i ett lokalnät har förbrukningsprofiler för olika kundgrupper tigits fram och olika prismodeller för slutkunder incitament har analyserats.
Bild Till Webben 2024 1049

Elnätstariffer utgör basen för ett effektivt nyttjande av elnäten dels då tariffer är obligatoriska för alla elnätsbolag, dels de ska vara kostnadsriktiga enligt Energimarknadsinspektionens föreskrifter. En utformning enligt föreskrifterna, som har ett visst tolkningsutrymme, visar att effekttariffen ger ett tydligt incitament för att utjämna effektuttaget mellan hög- och låglasttid.

Tariffen blir dock något för trubbigt för att ge tydliga incitament vid de högsta effekttopparna som utgör relativ få timmar, eftersom höglasttiden utgör en stor andel av totalt tid. Att komplettera effekttariffen med en dynamisk komponent bidrar med ett pricksäkert extra incitament då effektuttaget är som högst i nätområdet. Utmaningar är dock att storleken på och antal effekttoppar kan variera kraftigt mellan år, samt att man måste prognostisera effekttoppar och kommunicera prissignaler till kund så att de har en chans att reagera på dem.

Ifall inte elnätstariffer bedöms räcka till för att hantera situationen kan marknadsbaserade flexibilitetslösningar användas, samt i sista hand villkorade avtal. Både dessa typer av metoder kan utformas på flera olika sätt, men båda har möjlighet att ge explicita incitament till skillnad mot en elnätstariff.

Utbildning behövs så att slutanvändare får bättre förståelse för hur incitament i elprisavtal och elnätstariff ser ut och vad man kan tjäna på att vidta åtgärder i form av effektivisering och flexibilitet. Elnätsbolag trycker också på vikten av att bättre förstå kundbeteenden i förhållande till nya elnätstariffer.

Rapporter och publikationer

Här listas rapporter och resultatblad från programmet.

    • Rapport

    Unison prissignal för ökad flexibilitet

    Rapportens viktigaste resultat är att en unisont utformad timbaserad prissignal, som tar hänsyn till både elnätets kapacitet och elmarknadens priser, kan skapa tydliga och effektiva incitament för ökad efterfrågeflexibilitet.

    |2026:1193Emilie Andersson, Johan Bergerling, Magnus Lenasson och Magnus Lindén
    Bild Unison prissignal för ökad flexibilitet
    • Rapport

    En holistisk nätutvecklingsstrategi

    Denna rapport visar ett holistiskt angreppssätt vid nätplanering med beslutsprocesser som gör det möjligt att analysera, jämföra och kombinera flera åtgärder vid kapacitetsproblem. Rapporten föreslår två kompletterande beslutprocesser: en för kortsiktig planering med fokus på hantering av anslutningsförfrågningar och en för långsiktig strategisk planering med ett iterativt arbetssätt för osäkerhetshantering.

    |2026-1192 Nima Mirzaei Alavijeh, Adam Nilsson Johan Bergerlind, Magnus Lenasson, Magnus Lindén
    Bild till webb 2026-1192
    • Rapport

    AI-modeller för prognostisering av efterfrågan på el

    Projektet PREDATOR etablerade en dialog mellan RISE och svenska elnätsföretag för att kartlägga behov av AI baserade prognos- och beslutsstödsmodeller för framtida nätutvecklingsplanering.

    |2026:1168Leon René Sütfeld och Michael Popoff, RISE
    AI-modeller för prognostisering av efterfrågan på el bild
    • Rapport

    Effektauktioner med värmepumpar

    Syftet med detta projekt har varit att utvärdera hur en auktionsalgoritm kan användas för att hantera lokala flexibilitetsbehov av eleffekt genom ett auktionsförfarande mellan elnätet och budgivare av flexibilitet som ett alternativt till andra flexibilitetsåtgärder.

    |2026:1151Vanja Månborg, Profu, Willem Mazzotti Pallard & Adrien Vautrin, KTH
    Bild: Effektauktioner med värmepumpar