- Resultatblad
- Energisystem
EUs klimatpolitik i ett nytt geopolitiskt läge - implikationer för den energiintensiva industrin
Bland annat innebär det:
Utsläppshandeln kommer sannolikt reformeras så att ett begränsat antal utsläppsrätter kommer finnas i systemet även efter 2039. Det kan leda till att priset på utsläppsrätter ökar långsammare, vilket kan leda till att gröna investeringar försenas. Införandet av ett nytt handelssystem för transporter och uppvärmning, ETS-2, kommer att skjutas upp.
EU kommer fortsätta att fasa ut fossila bränslen och utveckla förnybar energi. Det kommer göra EU mindre beroende av importerad olja och gas samt minska Rysslands intäkter.
EU kommer att fortsätta utveckla den fossilfria tekniken, t.ex. grönt stål och grön cement, elfordon och arbetsmaskiner, bioraffinaderier, samt bygga system för koldioxidinfångning och lagring.
Krediter som representerar permanent koldioxidlagring, exempelvis BECCS, kommer sannolikt att kunna användas inom EU ETS på samma sätt som utsläppsrätter.
Rapporter och publikationer
Här listas rapporter och resultatblad från programmet.
- Resultatblad
Kritiska metaller kopplat till vindkraft och solceller – Kinas dominans och nordiska möjligheter
Sverige och EU är idag beroende av Kina för vissa kritiska material och komponenter till vindkraftverk och kopplat till solceller. Kina står även för en betydande del av importen till EU av gallium och germanium som är två andra kritiska metaller som används i olika solcellstekniker.
|ResultatbladNina Chi Johansson och Julia Hansson, IVL- Resultatblad
EUs klimatpolitik i ett nytt geopolitiskt läge - implikationer för den energiintensiva industrin
Det kommer sannolikt finnas ett mindre antal utsläppsrätter kvar i EU:s handelssystem även efter 2039, vilket innebär en något långsammare prisökning.
|ResultatbladLars Zetterberg, IVL- Resultatblad
Hundra procent förnybart - hur många procent hållbart
Förnybara energiprojekt kan bidra till både positiva och negativa hållbarhetseffekter. Med verktyget Sure kan organisationer systematiskt identifiera, analysera och agera på potentiella miljömässiga och socioekonomiska risker längs hela energivärdekedjan.
|ResultatbladMarika Olsson och Johan Rootzén, IVL Svenska Miljöinstitutet- Resultatblad
Skogsbränsleutbud i Finland och Norge
Den svenska marknaden för skogsbränslen har blivit allt mer internationell och de senaste åren har stora händelser i omvärlden fått påtagliga effekter. Mot denna bakgrund blir det allt viktigare att förstå utvecklingen i våra grannländers skogsbränsleproduktion. Denna kartläggning visar att det potentiella utbudet av skogsbränslen i Finland och Norge 2030-2050 kan uppgå till ca 55-70 TWh/år respektive knappt 30 TWh/år.
|ResultatbladMattias Bisaillion och Josefine Kjellander, Profu, samt Julia Hansson, Nina Chi Johansson och Sofie Hellsten, IVL