Till innehållet
English
Till startsidan
  • Resultatblad
  • Energisystem

Hundra procent förnybart - hur många procent hållbart

| Resultatblad | Marika Olsson och Johan Rootzén, IVL Svenska Miljöinstitutet
Förnybara energiprojekt kan bidra till både positiva och negativa hållbarhetseffekter. Med verktyget Sure kan organisationer systematiskt identifiera, analysera och agera på potentiella miljömässiga och socioekonomiska risker längs hela energivärdekedjan.

Resultatbladet beskriver verktyget Sure, Sustainability screening of renewable power production projects, som utvecklats inom det tidigare forskningsprojektet ”Hundra procent förnybart – hur många procent hållbart?”

Utgångspunkten i det projektet var visionen om ett elsystem baserat helt på förnybar energi, men det ökade politiska stödet för kärnkraft understryker behovet av hållbarhetsverktyg som är anpassningsbara och som tydliggör motstridiga mål och prioriteringar, enligt resultatbladet.

Om inte hänsyn tas till bredare hållbarhetsaspekter finns en överhängande risk att omställningen reproducerar de mönster av ojämlikhet, exploatering och ekologisk degradering som präglar dagens fossilbränsleintensiva ekonomi, skriver författarna Marika Olsson och Johan Rootzén från IVL.

Verktyget är utformat för att hjälpa användaren att identifiera var risker för negativ påverkan kan uppstå. Angreppssättet är riskorienterat, vilket syftar till att stimulera proaktiva riskreducerande åtgärder, stärka styrningen av hållbarhetsfrågor och säkerställa att investeringar i förnybar energi inte bara är i linje med klimatmålen, utan även med bredare hållbarhetsprinciper.

Verktyget kan användas av organisationer för att systematiskt identifiera, analysera och agera på potentiella miljömässiga och socioekonomiska risker längs hela energivärdekedjan. Det är Excel-baserat som bygger på etablerade ramverk som FN:s globala hållbarhetsmål, Doughnut Economics och CSRD.

Ambitionen har varit att verktyget ska vara lättanvänt och ge användare möjlighet att på ett holistiskt, transparent och handlingsinriktat sätt skapa sig en översikt över kritiska hållbarhetsdimensioner relaterade till olika elproduktionsteknologier.

I verktyget finns 19 hållbarhetsdimensioner, både ekologiska och socioekonomiska, fördelade över energisystemets uppströms-, kärn- och nedströmsdelar. Tillämpningsområde har avgränsats till solcellsanläggningar, vindkraft och vattenkraft.

Rapporter och publikationer

Här listas rapporter och resultatblad från programmet.

    • Resultatblad

    Kritiska metaller kopplat till vindkraft och solceller – Kinas dominans och nordiska möjligheter

    Sverige och EU är idag beroende av Kina för vissa kritiska material och komponenter till vindkraftverk och kopplat till solceller. Kina står även för en betydande del av importen till EU av gallium och germanium som är två andra kritiska metaller som används i olika solcellstekniker.

    |ResultatbladNina Chi Johansson och Julia Hansson, IVL
    • Resultatblad

    EUs klimatpolitik i ett nytt geopolitiskt läge - implikationer för den energiintensiva industrin

    Det kommer sannolikt finnas ett mindre antal utsläppsrätter kvar i EU:s handelssystem även efter 2039, vilket innebär en något långsammare prisökning.

    |ResultatbladLars Zetterberg, IVL
    • Resultatblad

    Hundra procent förnybart - hur många procent hållbart

    Förnybara energiprojekt kan bidra till både positiva och negativa hållbarhetseffekter. Med verktyget Sure kan organisationer systematiskt identifiera, analysera och agera på potentiella miljömässiga och socioekonomiska risker längs hela energivärdekedjan.

    |ResultatbladMarika Olsson och Johan Rootzén, IVL Svenska Miljöinstitutet
    • Resultatblad

    Skogsbränsleutbud i Finland och Norge

    Den svenska marknaden för skogsbränslen har blivit allt mer internationell och de senaste åren har stora händelser i omvärlden fått påtagliga effekter. Mot denna bakgrund blir det allt viktigare att förstå utvecklingen i våra grannländers skogsbränsleproduktion. Denna kartläggning visar att det potentiella utbudet av skogsbränslen i Finland och Norge 2030-2050 kan uppgå till ca 55-70 TWh/år respektive knappt 30 TWh/år.

    |ResultatbladMattias Bisaillion och Josefine Kjellander, Profu, samt Julia Hansson, Nina Chi Johansson och Sofie Hellsten, IVL