Kritiska metaller för energiomställningen med fokus på vindkraft- och solcellsutbyggnad i Sverige

Rapporten undersöker metallbehovet i den svenska energiomställningen med särskilt fokus på vindkraft och solceller. Analysen omfattar tre huvudområden: hur efterfrågan på metaller kan utvecklas fram till 2050, hur världens tillgångar, reserver och produktionskapacitet är fördelade samt vilka försörjningsrisker och geopolitiska sårbarheter som uppstår när viktiga råvaror och komponenter kontrolleras av ett begränsat antal länder.

Resultaten visar att teknikutveckling och cirkulära strategier kan begränsa efterfrågan betydligt. Minskad materialintensitet, ersättning av vissa material, längre teknisk livslängd och ökad återvinning kan tillsammans minska belastningen på råvaruförsörjningen. Åtgärderna är dock inte tillräckliga för att helt täcka Sveriges behov under omställningen. Fram till 2050 kommer det därför fortfarande att krävas primär utvinning och tillförsel av nya råvaror.

Samtidigt är både tillgångar, reserver och produktionskapacitet ojämnt fördelade globalt. Sveriges beräknade behov är i flera fall stort i förhållande till olika principer för hur världens resurser skulle kunna fördelas. EU och Sverige är dessutom beroende av ett fåtal leverantörsländer, där Kina har en särskilt stark position inom sällsynta jordartsmetaller för permanentmagneter i vindkraftverk samt gallium, germanium och flera led i solcellernas värdekedja. Rapportens övergripande slutsats är därför att energiomställningen måste kombineras med resurseffektiv teknik, cirkulära materialflöden, hållbar primär råvaruförsörjning och strategier som minskar sårbarheten i globala leveranskedjor.