Montage och kontroll av bergbultar

För att bergbulten i huvudsak ska bli dragbelastad bör den installeras med en vinkel 30–50° mot bergblockets avgränsande sprickplan eller bergmassans strukturer.

I slänter och tak i en undermarksanläggning är det ofta möjligt att placera bergbultarna så att de i huvudsak har dragbelastning om de bergmekaniska förutsättningarna projekteras på plats. Vid bergförstärkning av väggar i en undermarksanläggning blir det betydligt svårare att undvika skjuvbelastning på bergbultarna vid förstärkning av block. Blir bergbulten skjuvbelastad bör bultens dimensionerande draghållfasthet sänkas med ca 50%.

Är ingjutningslängden över 40 cm för en bergbult med diametern mellan 20 och 32 mm är det bultens draghållfasthet som blir dimensionerande för bultens förstärkningskapacitet. Men för att täcka osäkerheter kring sprick-planens orientering mm vid förankring av bergblock bör vald förankringslängd för en bergbult vara 1 m.

Valet mellan bergbultar av obelagt kolstål, rostfritt stål, varmförzinkat samt varmförzinkat och epoxibelagt bör baseras på platsens miljö vilket kan variera stort. Idag är det relativt lite prisskillnad mellan de olika varianterna av berg-bult så att välja en bult med överdimensionerat skydd medför inte någon större skillnad kostnadsmässigt. Det finns dock risk för övertro på ytskydd av bultarna då skyddet fort kan skadas. Säkraste sättet att försäkra en viss livslängd hos bergbulten är att den är korrekt ingjuten och att ingjutningen är intakt över tid.

Att välja bultbruk med vct = 0,3 vilket är kravet enligt svensk branschnorm kan ses som det lämpligast valet i nuläget.

Slutligen vill författarna rikta ett stort tack till både referensgruppen och diskussionsgruppen där medlemmarna i bägge grupperna har bidragit med stort kunnande som varit mycket behjälpligt.