- Rapport
- Vattenkraft
Montage och kontroll av bergbultar

För att bergbulten i huvudsak ska bli dragbelastad bör den installeras med en vinkel 30–50° mot bergblockets avgränsande sprickplan eller bergmassans strukturer.
I slänter och tak i en undermarksanläggning är det ofta möjligt att placera bergbultarna så att de i huvudsak har dragbelastning om de bergmekaniska förutsättningarna projekteras på plats. Vid bergförstärkning av väggar i en undermarksanläggning blir det betydligt svårare att undvika skjuvbelastning på bergbultarna vid förstärkning av block. Blir bergbulten skjuvbelastad bör bultens dimensionerande draghållfasthet sänkas med ca 50%.
Är ingjutningslängden över 40 cm för en bergbult med diametern mellan 20 och 32 mm är det bultens draghållfasthet som blir dimensionerande för bultens förstärkningskapacitet. Men för att täcka osäkerheter kring sprick-planens orientering mm vid förankring av bergblock bör vald förankringslängd för en bergbult vara 1 m.
Valet mellan bergbultar av obelagt kolstål, rostfritt stål, varmförzinkat samt varmförzinkat och epoxibelagt bör baseras på platsens miljö vilket kan variera stort. Idag är det relativt lite prisskillnad mellan de olika varianterna av berg-bult så att välja en bult med överdimensionerat skydd medför inte någon större skillnad kostnadsmässigt. Det finns dock risk för övertro på ytskydd av bultarna då skyddet fort kan skadas. Säkraste sättet att försäkra en viss livslängd hos bergbulten är att den är korrekt ingjuten och att ingjutningen är intakt över tid.
Att välja bultbruk med vct = 0,3 vilket är kravet enligt svensk branschnorm kan ses som det lämpligast valet i nuläget.
Slutligen vill författarna rikta ett stort tack till både referensgruppen och diskussionsgruppen där medlemmarna i bägge grupperna har bidragit med stort kunnande som varit mycket behjälpligt.
Ladda ner
Rapporter och publikationer
Här listas rapporter och resultatblad från programmet.
- Rapport
Montage och kontroll av bergbultar
Det här projektet har syftat till att ta fram råd och rekommendationer till beställare och entreprenörer som arbetar med bergförstärkning av vattenkraftens berganläggningar, utifrån två perspektiv: tillståndskontroll och montage av bergbultar.
|2026:1210Ulf Lindfors, Nordic GeoMechanics AB, och Ivan Edeblom, Sarek Consult AB
- Rapport
Statusbedömning av slaka bergförankringar i vattenkraftsanläggningar
Slaka bergförankringar har länge använts i svenska betongdammar för att öka stabiliteten, men enligt dagens RIDAS‑riktlinjer får deras bidrag endast tillgodoräknas i begränsad omfattning. Erfarenheter från rivningar visar dock att dessa förankringar ofta är i mycket gott skick även efter lång tids drift. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen om bergförankringars status och mekaniska beteende efter lång tid i drift.
|2026:1204Peter Lundqvist och Thomas Persson
- Rapport
Erfarenheter från relationsinmätning av några betongdammars grundläggningsyta
Den här rapporten jämför avvikelser som kan finnas mellan äldre handlingar och verkligt utförande med hjälp av laserskanning. Inför stabilitetsberäkningar nyttjas ofta äldre handlingar och bedömningar görs utifrån den geometrin som aktuell handling beskriver.
|2026:1203Oscar Persson och Anders Löfroth
- Rapport
Tillämpning av andra generationens Eurokod 7 på vattenkraftens berganläggningar
Vilken betydelse skulle ett eventuellt införande av Eurokod innebära för vattenkraftens berganläggningar?
|2025:1138Märit Berglind-Eriksson, Catrin Edelbro, Beatrice Lindström, Itasca AB