Till innehållet
English
  • Resultatblad
  • Energisystem

Skogsbränsleutbud i Finland och Norge

| Resultatblad | Mattias Bisaillion och Josefine Kjellander, Profu, samt Julia Hansson, Nina Chi Johansson och Sofie Hellsten, IVL
Den svenska marknaden för skogsbränslen har blivit allt mer internationell och de senaste åren har stora händelser i omvärlden fått påtagliga effekter. Mot denna bakgrund blir det allt viktigare att förstå utvecklingen i våra grannländers skogsbränsleproduktion. Denna kartläggning visar att det potentiella utbudet av skogsbränslen i Finland och Norge 2030-2050 kan uppgå till ca 55-70 TWh/år respektive knappt 30 TWh/år.

Rysslands angreppskrig mot Ukraina har skakat om de nordiska bioenergimarknaderna. Restriktioner och förbud mot import av sågtimmer, massaved och energisortiment från Ryssland och Belarus, i kombination med stora barkborreangrepp i Centraleuropa, har lett till ett underskott av skogsråvaror både för materialproduktion och energi. Detta har styrt om handelsflöden och även lett till tydligt ökade priser för sågtimmer, massaved och energisortiment i Norden.

De nordiska skogsbränslemarknaderna har blivit mer integrerade och syftet med denna kartläggning är att stärka kunskapsunderlaget rörande det norska och finska skogsbränsleutbudet idag och dess potential i framtiden. Skogsbränsleutbudets utveckling i Finland och Norge kommer sannolikt vara en faktor (bland många) som kommer påverka utvecklingen för framtida biobränslepriser i Sverige.

Kartläggningen har gjorts genom en sammanställning av officiell statistik och tidigare studier av skogsbränsleutbudets potential. Kartläggningen omfattar skogsbränslen som uppkommer vid brukandet av skog så som GROT (grenar och toppar) och energived men också restprodukter som uppkommer vid förädling av träråvara inom skogsindustrin så som bark, spån och träflis.

De bedömda framtidspotentialerna syftar till att ge en indikation för det framtida utbudet. Det finns dock många faktorer som påverkar det verkliga utfallet. Ett exempel rör utvecklingen av marknadspriset på biobränslen där ett högre pris generellt innebär större möjlighet att realisera potentialer. Ett annat exempel rör styrning av skogsbruket som kan påverka andelen skog som kan brukas respektive behöver avsättas för andra ändamål.

Avseende uppkomsten av biprodukter från skogsindustrin så antas skogsindustrin ha samma uppbyggnad som idag, dvs i dessa uppskattningar ingår inte strukturella förändringar av skogsindustrin exempelvis i form av förändrade produktionsprocesser och/eller tydligt annorlunda produktutbud jämfört med idag.

Rapporter och publikationer

Här listas rapporter och resultatblad från programmet.

    • Rapport

    Varför är elpriserna (ibland) så höga?

    Varför är elpriserna ibland höga trots att en stor del av elproduktionen har låga produktionskostnader? Rapporten visar att dagens elpriser i hög grad påverkas av väderberoende elproduktion, nätbegränsningar och den svenska elmarknadens koppling till övriga Europa.

    |2026:1219Lars Bergman
    Bild Varför är elpriserna (ibland) så höga?
    • Rapport

    Kritiska metaller för energiomställningen med fokus på vindkraft- och solcellsutbyggnad i Sverige

    Energiomställningen driver snabbt upp efterfrågan på kritiska och strategiskt viktiga metaller. För Sveriges utbyggnad av vindkraft och solenergi blir det därför avgörande att både minska materialbehovet, säkra en hållbar råvaruförsörjning och hantera nya geopolitiska beroenden.

    |2026:1218Nina Chi Johansson, Julia Hansson, Georgia Savvidou, Filip Johnsson, Maria Ljunggren IVL Svenska miljöinstitutet och Chalmers
    2026-1218
    • Rapport

    Så får industrin tillräckligt med el till 2045

    Industrins klimatomställning är avgörande för att Sverige ska nå målet om nettonollutsläpp år 2045. Samtidigt råder stor osäkerhet kring hur snabbt elektrifieringen kommer att utvecklas, vilka investeringar som blir verklighet och hur det framtida elsystemet kommer att utformas.

    |2026:1199Markus Wråke, Filip Johnsson, Lisa Göransson, Anders Kofoed-Wiuff, Karsten Hedegaard, Peter Fritz, Erik Lindblom, Mikael Malmaeus, David Gudmunds, Ebba Löfblad, Jenny Westerberg, Mikael Odenberger, Thomas Unger, Viktor Walter, Carl Hellesen, Anton Såmark, Johan Hagsten, Daniel Hirsch, Håkan Östberg, Malin Strand, Stefan Montin
    2025-1133 rapportbild
    • Rapport

    Ledtider för energiomställningen

    Den pågående energiomställningen ställer stora krav på samordning i utbyggnaden av det svenska elsystemet. För att möta en förväntad kraftigt ökande efterfrågan på el krävs inte bara omfattande investeringar, utan också en djupare förståelse för de processer som styr hur snabbt ny elproduktion och elnät kan komma på plats. Det här projektet har analyserat hur ledtider påverkar möjligheten att realisera olika elektrifieringsscenarier.

    |2026:1185Erik Lindblom, Ebba Löfblad, Mikael Malmaeus, Jenny Westerberg
    2026-1185