Elektrifieringsmålet i princip kört – för få projekt har startat

Martin Vallstrand, Energiforsk, Jenny Westerberg, Profu, och Erik Lindblom, IVL.

– Sverige har en investeringsskuld, fler projekt hade behövt initieras tidigare för att regeringens planeringsmål på 300 TWh el till 2045 ska kunna nås, säger rapportens medförfattare Erik Lindblom, IVL Svenska Miljöinstitutet.

Rapporten Ledtider för energiomställningen analyserar hur ledtider påverkar möjligheten att realisera olika elektrifieringsscenarier. En slutsats är att det förutom kortare ledtider behövs en hög och uthållig initieringstakt av nya projekt, goda investeringsförutsättningar samt en fungerande samordning mellan elproduktion, elnät och elanvändning.

För att öka antalet investeringar pekar rapporten ut behovet av långsiktiga investeringsvillkor. Investeringsviljan har varierat över tid och kan ibland vara en lika viktig begränsning som de formella ledtiderna.

Dessutom kommer det finnas ett behov av reinvesteringar i befintlig infrastruktur, vilket innebär att en del av framtida investeringar inte kommer leda till ökad kapacitet. Det innebär därmed ett ytterligare ökat behov av projektinitiering och genomförandekapacitet.

– Den här rapporten gör det uppenbart att med vårt nuvarande arbetssätt kan vi inte nå elektrifieringsmålet. Vi behöver i grunden ändra vår energiplanering för att kunna expandera tillräckligt snabbt och fördubbla elsystemet på 20 år, säger Energiforsks vd Martin Vallstrand.

I många fall tar det mellan 7 och 20 år från att ett projekt initieras tills det är i drift. Särskilt långa är ledtiderna för land- och havsbaserad vindkraft samt för ny kärnkraft. Tillståndsprocessen pekas ut som en särskilt tidskrävande fas, som ofta är längre än både planering och byggnation.

Rapporten visar att i ett scenario med 185 TWh elproduktion till 2035 och 230 TWh 2045 hade nästan 70 gigawatt landbaserad vindkraft behövt initieras fram till år 2024. Det kan jämföras med att den installerade vindkraften i Sverige var drygt 16 gigawatt 2023. Scenariot har utgått från att det till 2050 byggs 5 GW ny kärnkraft.

– Med dagens ledtider räcker det inte att ha ambitiösa mål för 2045. Projekt måste vara i gång redan nu för att hinna leverera el när behovet uppstår, säger Jenny Westerberg, Profu, medförfattare.

Rapporten visar att även kraftiga förbättringar – som halverade ledtider eller betydligt fler projekt som faktiskt genomförs – bara delvis minskar glappet mellan planerade mål och möjlig utbyggnadstakt, bland annat på grund av investeringsskulden.

En annan slutsats är att elnätet utgör en systemgemensam begränsning. Långa ledtider för nätutbyggnad riskerar att samtidigt bromsa både ny elproduktion och ny elanvändning. Dessutom kräver stora delar av nätet omfattande reinvesteringar för att ersätta åldrande infrastruktur, investeringar som inte ger något nettotillskott av kapacitet.

– Utbyggnaden av elproduktion, elnät och elanvändning måste ske parallellt. Om en del halkar efter fördröjs hela systemet, säger Erik Lindblom.

En slutsats är att kortare tillståndsprocesser är viktiga, men inte tillräckliga. För att klara en elektrifiering i linje med Sveriges mål krävs flera åtgärder samtidigt: en uthålligt hög takt i initiering av nya projekt, stabila och långsiktiga investeringsvillkor samt bättre samordning mellan olika delar av energisystemet.

– Energiplanering behöver bli mer genomförandeinriktad. Fokus bör ligga mindre på slutmål flera decennier bort och mer på den kontinuerliga beslutstakt som krävs här och nu, säger Jenny Westerberg.